Konsten att slå klorna i en torsk

Visst, det var sent när vi häromdagen tog ett spontant beslut om att äta kräftor. Min vän slängde sig i bilen till sin butik, själv kom jag in på Coop så sent att den manuella fiskdisken hade stängt. Med desperation i blicken frågade jag efter svenska kräftor och en flicka pekade på en disk där det låg ett enda alternativ för en drömtorsk som mig.

sjöboden

Nä. Inte 10-14. Snarare 8-9. Och den kund som klagar borde tydligen veta bättre…

Färska småländska signalkräftor från ”Sjöboden allt i fisk”. 438 kronor kilot. Jo, jag tackar, jag.

På 500-gramspaketen stod det ”10 – 14 st”. 12 i snitt, alltså. Fint, ett paket per skalle borde räcka, med tanke på det andra vi också skulle mumsa i oss.

Vi samlades hemma vid köksbänken för att lägga upp kräftorna på ett trevligt sätt. I det ena paketet jag köpt fanns det nio kräftor, i det andra åtta. Vännen öppnade sitt paket, identiskt med mina. Åtta kräftor. Eftersom det rimligen borde ha legat minst 30 kräftor och helst 42 i de tre paketen kände vi oss nu tämligen blåsta när vi stirrade på 25. Vi åt kräftorna och de var okej, men långt ifrån så bra som de småländska några vänner bjöd på helgen efter.

kräftor

Att inget av paketen innehöll det minimiantal som stod angivet på förpackningen kunde knappast vara en tillfällighet. Jag räknade lite, formulerade följande mail och skickade det till ”Sjöboden allt i fisk”:

”Hej! Nyligen var vi tre personer som skulle äta kräftor. Jag köpte två av era förpackningar med ”färska småländska signalkräftor” (batch 52-13) på Coop i Rotebro, en vän köpte sin förpackning någon annanstans. På de tre identiska förpackningarna stor det ”500 g, 10 – 14 st”. Med den texten utgår jag ifrån att det ska ligga i snitt 12 kräftor i förpackningen. I vår ena låg det, 9, i den andra låg det 8 och i vännens låg det 8. En tillfällighet? Svårt att tro.

Som journalist blir jag omedelbart intresserad av förfarandet och gör ett räkneexempel.
Om man ur 1 000 10-förpackningar (10 kräftor är ju fortfarande inte direkt lögn enligt förpackningstexten) tar två kräftor så har man 2 000 kräftor. Om man fördelar dessa på nya förpackningar om åtta kräftor så får man 250 (!) nya förpackningar som någon annan redan har betalat för. 250 x 219 kronor = 54 750 kronor. 10 000 förpackningar ger över en halv miljon och plötsligt börjar det hela se ut som en affärsidé.
Vad har ni för kommentarer till att ingen av förpackningarna innehåller det minimiantal kräftor som anges på förpackningen?
Tacksam för snabbt svar!”
Svaret lät inte vänta på sig. Nästa dag kom det ett mail från Jessica:
”God morgon Dag. Det var ett klurigt antagande som du gjort. Signalkräftorna är en viktvara. Fabriken har maskiner med laser som mäter en korrekt vikt på i det här fallet 500 gram. På paketet så står det som i tillägg en generell uppskattning på hur många det då kan förekomma i varje paket. ( det är lite som det fungerar med ett ”B.F” datum, dvs INTE ristat i sten ) OM man då endast söker efter ett antal, gör ett snitt, ja då kan man bli beskiven. Primärt är vikten, antalet är en uppskattning/vägledning. Sedan kan jag dessutom säga att alla skaldjur oavsett hummer eller vad det nu än må vara är alltid dyrare om de är större i storlek. Kontentan av det hela är att om man är besviken på antalet så kan man konstatera att man fått en högre kött-mängd, en större kräfta i storlek. Kort sagt, man kan vända på detta på många olika sätt. Vår fabrik Smålandskräftan paketerar viktvaror, om inget antal skulle stå, skulle alla ringa och fråga hur många som låg i asken…….Med önskan om en fin dag.

Med vänlig hälsning

Jessica Melgar
Sjöboden Allt i Fisk AB”

När jag hade läst och fiskat upp min förvånade haka från golvet, läste jag igen. Och igen: Generell uppskattning …INTE ristat i sten … kan man bli besviken … uppskattning/vägledning … man kan vända på detta på många olika sätt … om inget antal skulle stå, skulle alla ringa …

Herregud.

Med den förklaringen undrar jag varför producenten sätter ut vare sig vikt eller antal och inte istället låter det hela bli en Triss-gissning, vilket det ju är. Jag svarade Jessica lika informativt:

”Hej Jessica, det var ett klurigt svar du fått till och ni har just har försäkrat er om en plats i en mycket, mycket välbesökt blogg…

/Dag”
Och Jessica svarade:
”Okej, det låter hemlighetsfullt

Kan du utveckla dig?
Skickat från min iPhone”
Och jag svarade:
”Jag kan väl säga så mycket att det inte direkt blir någon rekommendation…”
Och Jessica drog på med sin hårdaste backhand:
”Trodde jag väl inte heller
Skickat från min iPhone”
De är hårdhudade, de där fiskhandlarna, och kundbemötande verkar inte vara prio ett. Men å andra sidan, varför skulle det vara viktigt med tanke på profiten i räkneexemplet?

Nu tycker kanske mina belackare att jag är en idiot som hänger upp mig på petitesser. Be my guest. När något kostar 438 kronor kilot och jag ser fram emot en trevlig smakupplevelse så vill jag ha vad jag har betalt för, inte en kräfta mindre. Och jag blir inte gladare av att veta att det någonstans sitter en fiskhandlare som garvar hela vägen till banken för att han kommit på ett bra sätt att slå klorna i en torsk som mig.

Vad jag föreslår att du ska göra när det gäller produkter från ”Sjöboden allt i fisk AB” kan du nog räkna ut själv. Min lilla svarta lista har nyss fått ett namn till:

logo_sjoboden_platta_bla

Med vänlig hälsning,

torsk

Dag, dum torsk ;o)