Att kränka ett barn, eller tusen – med statens goda minne

I nättidningen Dagens Juridik läser jag om en man från Värnamo som haft 21 951 barnporrbilder och 117 filmer i sin dator.

Trots detta slapp han åtal för barnpornografibrott, men blev däremot åtalad för ett bokföringsbrott! Citat ur Dagens Juridik:

”Mannen kom sedan att åtalas för bokföringsbrott. Enligt åklagare Gunnar Brodin fanns det ingen anledning att också åtala mannen för barnpornografibrott, eftersom påföljden inte nödvändigtvis kunde väntas bli strängare.

– Om det nu hade åtalats för barnpornografibrott också hade det mycket väl kunnat vara så att påföljden blivit exakt densamma, det vill säga villkorlig dom och böter, säger Gunnar Brodin till SR.”

Här finns det flera tragiska detaljer att titta närmare på. För det första hade polisen ägnat ett och ett halvt år åt att utreda barnpornografibrottet. Föreställ dig vilka resurser som gått åt, hur hårt poliserna har arbetat och hur de känner det när de ser att mannen

a) slipper åtal för barnpornografibrottet och

b) klarar sig undan med villkorlig dom och böter för bokföringsbrottet

Hur motiverande är det då att vara polis?

Nästa citat:

”I sitt beslut att inte väcka åtal för barnpornografibrott skriver Gunnar Brodin: ’något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att den misstänkte meddelas åtalsunderlåtelse’, uppger SR.”

I klartext betyder detta att samhället (vi) och lagen skiter fullständigt i hur barnen blivit kränkta.

I verkligheten är det så här: Varje bild, varje film, är en grov kränkning mot varje barn som förekommer där. Dessa bilder och filmer sprids hundratusentals eller miljontals gånger via det förlovade nätet och varje gång någon klickar på dem blir barnet kränkt på nytt.

Jag är nästan övertygad om att åklagare Brodin följer den praxis som finns i sådana här fall.

Jag är lika övertygad om att

a) Våra lagar och tolkningen av dem i dessa fall är rätt åt helvete

b) Värnamopedofilen som klarade sig med villkorlig dom skulle låsas in så långt ifrån barn och datorer som möjligt, men

c) att han nu i lugn och ro kan fortsätta jaga barn på nätet, ladda ner nya bilder och filmer.

Slutsatsen gör mig kräkfärdig. Det är illa nog att den förra regeringen inte på allvar gjorde något åt det här under sina år.

Och jag har ingen som helst hopp om att den rödgröna falangen kommer att skärpa straff.

Gud – eller någon – bevare barnen.

Man med 22 000 barnporrbilder slapp åtal – ”straffet kunde inte väntas bli mer än böter”

 

5 svar på ”Att kränka ett barn, eller tusen – med statens goda minne

  1. Ja det är rent förjävligt!!! Sveriges sätt att straffa grova brott som dessa och liknande är anledningen till att jag valde att inte läsa juridik!!!

  2. Om jag inte minns fel flyttades för ett antal år sedan minst hälften av de poliser som jobbade med barnpornografi över till upphovsrätts, dvs olaglig fildelning. Så det finns resurser till det som prioriteras.

    • …vilket ju inte hjälper ett smack om åklagarna väljer att inte åtala för barnpornografibrott utan tycker att det är viktigare att påpeka bokförings/skattebrott. Sjukt.

  3. Har han inte begått övergreppen personligen eller sprider dem, mot etalning eller inte, så bryr jag mig inte om vad han har i bokhyllan eller på sin egen dator. Övergrepp på barn är fruktansvärt och ska naturligtvis straffas riktigt hårt, men det finns faktiskt otäckare saker; du kan titta på när IS halshugger västerlänningar, bilkrascher med dödlig utgång eller t.o.m. grova krigsförbrytelser med massavrättningar utan att bli straffad. Vad gör sånt med din själ?

Kommentarer är stängda.