Författarfunderingar, del 13: Ljudliga tider

Nyss hemkommen från bokmässan i Göteborg har jag massor att fundera över. Under de senaste åren har spännande förändringar ritat om bokbranschen till stora delar. ”Lilla” Massolit köpte stora Forma Books (B. Wahlströms, ICA Bokförlag och Damm Förlag) för att sedan slås samman med ljudjätten Storytel som sedan köpte Norstedts och vips – så har ännu några mindre och mellanstora förlag försvunnit medan en ny jätten Glufs-Glufs har bildats. Akademibokhandeln köpte Bokia och plötsligt hade vi bara tre bokhandelskedjor istället för fyra. Riskkapitalister har plötsligt investerat pengar i den svajiga bokbranschen och en av de viktigaste ljudboksproducenterna har delvis fått nya ägare.

Bra eller dåligt? Om detta tvistar de lärde. Jag har dock svårt att generellt se det goda i att antalet förlag och bokhandelskedjor minskar, och därmed också konkurrensen. Visserligen poppar nya småförlag upp då och då, men brist på erfarenhet och kapital tvingar många av dem i konkurs lika snabbt. Villkoren i branschen är till delar brutala och den som inte har ett antal miljoner i buffert kan snabbt få en obehaglig överraskning när bokhandelns returer kommer som en kalldusch.

Den största förändringen i branschen är dock hur snabbt ljudboken tar mark från de andra formaten. Förläggare med bekymrade rynkor i pannan vittnar om hur försäljningen av inbundna böcker minskar kraftigt, liksom försäljningen av pocket. Men ljudböckerna, framförallt de strömmade, går uppåt som raketer.

Det är intressant. Om någon för femton år sedan hade talat om för mig att människor skulle lyssna på böcker i sina telefoner, hade jag förmodligen skrattat ihjäl mig. Nu är den kanalen den snabbast växande för böcker och inget som någon törs skratta åt. Ljudboksjätten Storytel växer så det knakar och har flera gånger fått revidera sina uppskattningar av hur många ljudbokslyssnare det kan finnas i Sverige. Samtidigt ger sig bolaget ut i andra länder för att expandera. Den som är först på plan i ett land där ljudboksförsäljningen så småningom exploderar som i Sverige, kan kamma in enorma belopp.

Det är väl bra det där, tänker du kanske, inte minst från miljösynpunkt. Och så är det, men myntet har en baksida. Under de senaste åren har ljudjätten Glufs-Glufs halverat ersättningen för ljudböcker till förlag och författare. De mindre konkurrenterna följer förstås efter. Mycket vill ha mer och det finns inga garantier för att ersättningarna inte sänks ytterligare. Och än en gång ritas då kartan om.

Redan har flera etablerade författare bestämt sig för att kapa en del av utgiftskedjan genom att ge ut böckerna själva, utan att ha ett förlag som mellanhand. Att producera e-böcker och ljudböcker själv går alldeles utmärkt, värre är det när det gäller att sälja in tryckta böcker till den fysiska bokhandeln. Men om försäljningen av inbundet och pocket fortsätter att dala, kommer många författare att försöka överleva genom att behålla hela vinsten från e- och ljudböcker istället för att dela den med ett förlag. Under bokmässan åt jag middag med en kollega som berättade att hon nu nästan uteslutande satsar på e- och ljudböcker på sitt eget förlag, och bara trycker ”några få tusen” böcker för säkerhets skull och för att en del av hennes trogna läsare fortfarande kräver det.

När tidningen Svensk Bokhandels förre chefredaktör Lasse Winkler intervjuade mig på mässan i Göteborg kom han med uppgiften att jag – åtminstone just nu – är den författare i Sverige som säljer flest ljudböcker. Jag blev mycket förvånad. Tidigare har det alltid varit giganter som Läckberg och Guillou som legat högst på topplistorna och det gör de fortfarande när det gäller tryckta böcker.

Men ljudet är något annat. En ny publik och nya lyssnare. Många av de följare som skriver till mig berättar att de först sedan ljudböckerna kom kunnat njuta av historier de inte skulle haft tid att läsa. De kan lyssna medan de kör lastbil, skogsmaskin eller truck, medan de diskar, städar och åker buss.

För mig som författare betyder det här att jag i fortsättningen får kalla mig Berättare istället, och inse att det förmodligen kommer fler nya format i framtiden. Jag har i min hjärna en historia som ska föras över till din hjärna, och vilken väg den tar är egentligen oväsentligt, men det är viktigt att komma ihåg att det är du som konsument, som bestämmer.

Under en av intervjuerna med Winkler sa jag:

”Det är inte otänkbart att vi sitter här om ett par år, att du gratulerar mig till den senaste boken och att jag då säger ’Tack! Och visst är det kul att förlaget tryckte den också’.”

Naturligtvis kommer pappersboken inte att försvinna helt, en tröst för oss som älskar att bläddra bland sidorna. Men risken är att den förvandlas till en liten, exklusiv och dyr produkt om utvecklingen fortsätter. Risken finns också, att många författare som inte får tillräckligt många lyssningar i den alltmer hårdnande ljudkonkurrensen, slås ut.

Borta är den tid då en författare kunde lämna av sin pappersbunt på förlaget, ta på sig baskern och dra sig tillbaka till kammaren för att skriva nästa roman medan förlaget skötte resten. Den som vill vara med på banan i dag måste inte bara vara berättare utan också sin egen strateg, säljare, coach, marknadsförare, ekonom och spåkärring. Bland annat.

En del författarkolleger tittar med fasa på det som sker. Jag ser förändringen som en utmaning och undrar nyfiket vilket nästa format blir. Får du min berättelse i form av ett datachips som ska tryckas in bakom örat, eller ska jag behöva komma hem till dig och sjunga den för dig? ;o)

Förresten – här hittar du mina ljudböcker:

https://www.storytel.se/sok-Dag+%C3%96hrlund