Post

Kommer hem och blir – förbannad.

Fyra brev väntar i postlådan och två av dem gör mig mer förbannad än de andra.

I det första meddelar Svea Hovrätt – utan motivering – att den går på Tingsrättens linje och förvägrar mig rätten till advokat.

För dig som missat det tidigare scenariot – en sammanfattning: Den 27 januari blev jag och en god vän under våldsamma former gripna av polisen, sedan vi tagit bilder till ett bokomslag. Under två minuter hade vännen siktat på mig med en leksakspistol. Detta ledde till att jag under våld fick ligga på en frusen, grusig trottoar med armarna i handbojor på ryggen medan en machosnut stampade mitt i min opererade rygg med känga. Efter det låstes jag in i en cell i fyra timmar och man skrämde livet ur min fru och dotter genom en husrannsakan i min bostad.

Under förhöret som hölls erbjöds jag rätten till advokat. Men – jag var då starkt smärtpåverkad efter misshandeln och – tro det eller ej – livrädd för poliser. Jag ville inte vänta på advokat, det enda jag ville var att komma ut i frihet och förenas med min familj.

Dagen efter, när jag kommit till sans, förstod jag att jag borde ha en advokat, varför jag begärde det hos polisen. Tingsrätten sa nej. Jag överklagade. Nu har Svea Hovrätt sagt nej och jag får enligt lag inte överklaga beslutet.

Är det inte lite märkligt? Jag var (polisutredningen mot mig är nerlagd, sedan en riktig polis undersökt mitt ”vapen” och konstaterat att det var en leksak). anklagad för ett allvarligt brott – olaga vapeninnehav. Under förhöret blev jag erbjuden en advokat. Dagen efter blev jag nekad. Och när jag överklagade blev det nobben.

Rättsstat? Fuck you. Lika mycket som i Chile under Pinochet. Min tro på rättsväsendet har härmed fått en allvarlig knäck. Lyssna på det – Hovrättsråden Lars Borg och Erik Lindberg samt tf. hovrättsassessorn Malin Hjalmarsson. Hoppas att ni själva någon gång hamnar i en situation där ni – som svenska medborgare – hoppas ha rätt till en grundläggande, demokratisk rättighet – ett försvar. Och inte får det. Och hoppas att ni fortsättningsvis försvarar era skattebetalda löner genom att åtminstone motivera era beslut.

Nästa brev är lika fantastiskt. Det är faktiskt en kallelse. I denna anmodas jag att komma till polisens gods- och registerrotel för att hämta min ”pistol” (som alltså inte är en pistol utan en leksak) på tider som passar polisen, det vill säga vardagar mellan 10.00 och 15.00:

”Om det inte hämtas ut inom denna tid kommer polismyndigheten att sälja eller förstöra det.”

Tanken roar mig. Men gör det då, för fan, visa lite stake! Sälj ett ”vapen” – som ansågs så allvarligt att det ledde till misshandel, gripande, husrannsakan och stora kostnader för samhället – på auktion. Trots att det inte är ert. Jag kommer att vara där och dokumentera.

Alternativ 2: Hur vore det om Södermalmspolisen 1) bugade och bad om ursäkt 2) ersatte mig för förstörda kläder, förlorad arbetstid, läkarbesök, sveda och värk och 3) körde hem den förbannade leksakspistolen som sju poliser inte klarade att skilja från ett riktigt vapen (!) till mig på en tid som passar mig?!

Jag har tidigare skrivit att mitt grundläggande förtroende för polisen – och rättsstaten – är oförändrat efter händelserna den 27 januari.

Det gäller inte längre.

PS: De andra två breven kom från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten. Behöver jag dra detaljerna?

Slutsatsen närmar sig: Dags att kliva av ”samhället”. Och ja – jag tar gärna en debatt med vem som helst.

 

9 svar på ”Post

  1. Lustigt att bli anklagad för olaga vapeninnehav när du inte har ett vapen? Misstänkt vore mer att föredra.
    Tja, vad ska man säga…. en stukad kropp och själ samt en erfarenhet rikare.
    Yo, bro! Från en som blivit anklagad för olaga vapeninnehav i Monte Carlo 🙂
    Efter den resan är jag nu helt frisk i skallen och har lovat staten eller rättare sagt kungahuset i Monaco att inte fippla med vapen (pennkniv modell större) längre.
    Så det finns säkert hopp för dig med min vän 🙂

  2. ”Dags att kliva av samhället”

    Intressant. Jag har under det senaste året haft diskussion med min flickvän om att jag önskar göra detsamma. Kliva av och inte längre sitta kvar i samhällets bojor. Hitta nya och mer inspirerande vägar att leva mitt liv. I ett fåfängt försök att skriva en bok har jag valt att skildra en man som gör precis just det – slår sig fri, rymmer, från samhället krav och förväntningar. Vem vet, kanske kan det bli en bok i framtiden?

    Ta gärna debatten. Jag ska med spänning följa den.

    Och du, lycka till.

  3. Absurda yttringar av ett allt mera absurt samhälle! Jag önskar dig kraft och ord att debattera vidare – hur man riktigt kliver av samhället begriper jag inte – men stort Lycka till! Och en kram/Margareta

  4. Helt jävla sjukt Dag. Förvägrades du advokat i det ursprungliga caset om olaga vapeninnehav eller fick du veta det när dt var nedlagt..hängde inte riktigt med i svängarna. Hur som, Svenska polisen är ett jävla pack!!! Parasiter.

  5. Är det samma Dag Öhrlund som skrivit ett inlägg till försvar av polisen på Facebook? Så poliserna har blivit snälla nu?

    • Visst är det samma jag.
      Och visst finns det några rötägg i alla yrkesgrupper. :o)

Kommentarer är stängda.