{"id":1170,"date":"2012-04-04T00:26:08","date_gmt":"2012-04-03T22:26:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=1170"},"modified":"2012-04-04T00:26:08","modified_gmt":"2012-04-03T22:26:08","slug":"kill-your-darlings","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/kill-your-darlings\/","title":{"rendered":"Kill your darlings!"},"content":{"rendered":"

I dag<\/strong> har jag arbetat med slutredigeringen av min kommande bok, med arbetsnamnet Skriv din bok och f\u00e5 den utgiven.<\/p>\n

Boken \u00e4r vad det l\u00e5ter som<\/strong> – en handledning f\u00f6r f\u00f6rfattare in spe, f\u00f6r alla de hundratusentals svenskar som dr\u00f6mmer om att skriva en egen bok.<\/p>\n

Det finns massor av b\u00f6cker om att skriva<\/strong>, men de flesta handlar\u00a0enbart om spr\u00e5k och gestaltning och\u00a0slutar n\u00e4r den stackars debutanten sitter med sitt f\u00e4rdiga manus och undrar:<\/p>\n

Vad g\u00f6r jag nu, d\u00e5?<\/strong><\/em><\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e5 min bok f\u00f6rklarar resten<\/strong>. Alltifr\u00e5n hur man kontaktar ett f\u00f6rlag eller f\u00f6rs\u00f6ker skaffa en agent, till hur man \u00f6verlever ett refuseringsbrev och hj\u00e4lper till med marknadsf\u00f6ringen av sin bok.<\/p>\n

Boken kommer ut<\/strong> lagom till bokm\u00e4ssan i \u00e5r, s\u00e5 h\u00e5ll \u00f6gonen \u00f6ppna!<\/p>\n

N\u00e4r jag nu jobbar<\/strong> med slutredigeringen kommer jag att t\u00e4nka p\u00e5 Stephen Kings ord om just det. Han h\u00e4vdar att man skoningsl\u00f6st ska sk\u00e4ra \u00e4nda in till benet n\u00e4r man redigerar, ta bort varje on\u00f6dig mening, varje \u00f6verfl\u00f6digt ord.<\/p>\n

I och f\u00f6r sig<\/strong> betraktar jag King som en m\u00e4stare, men det h\u00e4r k\u00e4nns lite som m\u00e4rkliga ord fr\u00e5n en kille som beh\u00f6ver 1 200 boksidor p\u00e5 sig f\u00f6r att ber\u00e4tta en historia.<\/p>\n

Du k\u00e4nner kanske igen uttrycket Kill your darlings.<\/em><\/strong> Uttrycket har tillskrivits den svenske filmregiss\u00f6ren Ingmar Bergman och dessf\u00f6rinnan den\u00a0amerikanske f\u00f6rfattaren och nobelpristagaren William Faulkner. Men ursprungligen kom det\u00a0fr\u00e5n den brittiske
\nf\u00f6rfattaren Sir Arthur Quiller-Couch som 1916 i sin bok On the Art of Writing<\/em> myntade Murder your darlings<\/em>.<\/strong><\/p>\n

Det betyder<\/strong> att du m\u00e5ste ta bort ord, meningar, scener som av n\u00e5gon anledning \u00e4r dina favoriter, n\u00e4r du motvilligt inser att de inte tillf\u00f6r historien n\u00e5gonting. Jag har sj\u00e4lv ovanan att i manus omedvetet skriva in m\u00e5nga av mina egna och mina v\u00e4nners favorituttryck, bara f\u00f6r att vid redigeringen finna att de inte alls h\u00f6r hemma d\u00e4r utan m\u00e5ste bort.<\/p>\n

Jag har tidigare n\u00e4mnt<\/strong> min\u00a0duktiga och best\u00e4mda redakt\u00f6r Gunilla. Utan henne
\nskulle jag ha sv\u00e5rt att klara mig. Hon \u00e4r den f\u00f6rsta l\u00e4rarinna jag m\u00f6tt i vuxen
\n\u00e5lder, som jag har respekt f\u00f6r p\u00e5 grund av hennes kunskaper och f\u00f6rm\u00e5ga att
\nframf\u00f6ra kritik p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt.<\/p>\n

N\u00e4r Gunilla och jag jobbar<\/strong> med ett av mina manus g\u00e5r det till s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Jag har skrivit f\u00e4rdigt<\/strong> och sitter med en manusbunt p\u00e5 mellan tre hundra och sex hundra sidor. Antingen har jag skrivit igenom manuset en g\u00e5ng till efter f\u00e4rdigst\u00e4llandet, eller ocks\u00e5 har jag varit lat och gett henne min f\u00f6rstaversion. Den senare arbetsg\u00e5ngen straffar sig f\u00f6rst\u00e5s genom att redigeringsarbetet blir mer omfattande efter att Gunilla g\u00e5tt igenom manuset. Summan av el\u00e4ndet \u00e4r allts\u00e5 konstant.<\/p>\n

Gunilla l\u00e4ser igenom hela manuset<\/strong> en g\u00e5ng utan att g\u00f6ra n\u00e5gra anteckningar. Hon vill f\u00f6rst\u00e5 min historia och f\u00e5 en k\u00e4nsla f\u00f6r den.\u00a0D\u00e4refter v\u00e4ssar hon blyertspennan och s\u00e4tter ig\u00e5ng.<\/p>\n

N\u00e4r vi s\u00e5 sm\u00e5ningom tr\u00e4ffas<\/strong> brukar hon le och s\u00e4ga ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dDet h\u00e4r \u00e4r det b\u00e4sta du har skrivit hittills. Men jag har f\u00f6rst\u00e5s n\u00e5gra synpunkter \u2026 \u201d<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e5 jag brukar dra efter andan<\/strong>, eftersom jag vet vad som v\u00e4ntar. N\u00e4r jag kommer hem bl\u00e4ddrar jag igenom pappersbunten och finner att allt \u00e4r som det brukar. Gunilla har gjort mellan tusen och tre tusen blyertsnoteringar om s\u00e5dant som b\u00f6r \u00e4ndras.<\/p>\n

Det \u00e4r bara<\/strong> att kavla upp \u00e4rmarna och s\u00e4tta ig\u00e5ng.<\/p>\n

M\u00f6dan best\u00e5r egentligen inte<\/strong> av att det \u00e4r s\u00e5 tungt, men jag har egenheten att jag avskyr att rota i texter som jag skrivit. N\u00e4r jag skrivit klart vill jag l\u00e4mna manuset ifr\u00e5n mig och \u00e4gna mig \u00e5t annat, skriva nytt.<\/p>\n

Men s\u00e5 l\u00e4tt<\/strong> kommer\u00a0jag inte undan.<\/p>\n

I mitt fall best\u00e5r redakt\u00f6rens kritik<\/strong> till nittiofem procent av sm\u00e5saker. Jag har kommaterat fel eller f\u00f6r mycket. Jag har i br\u00e5dskan anv\u00e4nt fel sorts citationstecken eller skrivit bindestreck d\u00e4r det ska vara tankstreck. Jag har delat upp historien lite fel n\u00e4r det g\u00e4ller stycken.<\/p>\n

Jag g\u00e5r igenom manuset<\/strong> och sv\u00e4r med j\u00e4mna mellanrum n\u00e4r jag ser att Gunilla n\u00e4stan alltid har r\u00e4tt. Ytterst s\u00e4llan har jag en annan uppfattning \u00e4n hon, men n\u00e4r jag har det och n\u00e5got verkligen \u00e4r viktigt f\u00f6r mig, f\u00f6rsvarar jag min \u00e5sikt och l\u00e5ter det st\u00e5 som jag skrev fr\u00e5n b\u00f6rjan.<\/p>\n

I de fall Gunilla f\u00f6resl\u00e5r st\u00f6rre strykningar<\/strong> (d\u00e5 menar jag mer \u00e4n ett par rader) eller omskrivningar, m\u00e5ste jag stanna upp en stund. Av med prestigem\u00f6ssan och s\u00e4nk garden. Hon vill mig inte illa, hon vill hj\u00e4lpa. Varf\u00f6r tycker hon s\u00e5 h\u00e4r? Jo, f\u00f6r att hon har \u2013 r\u00e4tt.<\/p>\n

Fan ocks\u00e5. Stryk. Skriv om.<\/strong><\/p>\n

Jag g\u00f6r de d\u00e4r \u00e4ndringarna\u00a0<\/strong>och sedan f\u00e5r hon tillbaka ett nytt, utskrivet manus. Hon
\ng\u00e5r igenom det \u00e4n en g\u00e5ng och ser nu fel som inte syntes f\u00f6rut, bland alla de
\nandra. N\u00e4r jag f\u00e5r tillbaka manuset igen, \u00e4r antalet blyertskr\u00e5kor nere i
\nmellan tv\u00e5 hundra och sju hundra. Jag redigerar och l\u00e4mnar tillbaka.<\/p>\n

I enstaka fall<\/strong> beh\u00f6ver vi k\u00f6ra ett tredje varv och d\u00e5 brukar jag klara mig undan
\nmed femtio sm\u00e5 markeringar i kanten. D\u00e4refter \u00e4r vi \u00f6verens om att vi b\u00e5da har gjort vad vi kan f\u00f6r att boken ska bli s\u00e5 bra som m\u00f6jligt.<\/p>\n

Och p\u00e5 resans g\u00e5ng<\/strong> har vi m\u00f6rdat hur m\u00e5nga sm\u00e5 ”\u00e4lsklingar” som helst.<\/p>\n