{"id":1279,"date":"2012-05-01T14:04:49","date_gmt":"2012-05-01T12:04:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=1279"},"modified":"2012-05-01T14:04:49","modified_gmt":"2012-05-01T12:04:49","slug":"hur-blir-det-sen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/hur-blir-det-sen\/","title":{"rendered":"Hur blir det sen?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Valborg 2012.<\/strong><\/p>\n

Ovanligt<\/strong> bra v\u00e4der – ingen traditionell storm, inget bl\u00f6tt sn\u00f6glopp.<\/p>\n

Ungar p\u00e5 cykel<\/strong>, en sm\u00e4llare h\u00e4r och d\u00e4r, hundar p\u00e5 f\u00e4ltet nedanf\u00f6r parhusen. L\u00e5dvinet har fl\u00f6dat i omr\u00e5det och st\u00e4mningen \u00e4r god n\u00e4r fackelt\u00e5get med ungdomar kommer ur skogen f\u00f6r att t\u00e4nda rish\u00f6gen som samlats ihop under byalagets str\u00e4nga regler.<\/p>\n

B\u00e5let \u00e4r \u00f6vert\u00e4nt<\/strong> p\u00e5 mindre \u00e4n en minut, hettan sl\u00e5r mot ansiktet, f\u00e5r oss att backa.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt<\/strong> st\u00e5r Robert bredvid mig. Vi har inte setts p\u00e5 alltf\u00f6r l\u00e4nge. Vi pratar om att njuta av tillvaron, dricka vin och s\u00e5.<\/p>\n

Om att leva.<\/strong><\/p>\n

Om hur<\/strong> det ska bli sen<\/em>.<\/p>\n

Vem vill t\u00e4nka p\u00e5<\/strong> hur det ska bli sen? Om vi visste, hade vi kunnat planera v\u00e5ra liv. Hade det varit bra?<\/p>\n

Sannolikt inte.<\/strong><\/p>\n

De hurtfriska pratar<\/strong> om en h\u00e4lsosam \u00e5lderdom. I annonserna ser jag leende pension\u00e4rpar cykla sida vid sida, bada i poolen\u00a0utanf\u00f6r en nyink\u00f6pt l\u00e4genhet i Spanien, spela golf eller tennis. Allt ska bli bra om jag bara tar det pillret och \u00e4ter den youghurten. Tjena. Min kropp har varit\u00a0trasig sedan jag var tjugo och den blir inte helare om jag s\u00e5 dr\u00e4nker mig i youghurt.<\/p>\n

Den verklighet jag ser<\/strong>, liknar inte annonserna. Jag k\u00e4nner inte en 75-\u00e5ring som \u00e4r frisk. De \u00e5ldringar jag k\u00e4nner lever f\u00f6r att hj\u00e4lpa varandra till v\u00e5rdcentraler och tandl\u00e4kare tre g\u00e5nger i veckan. Min 91-\u00e5riga mamma stapplar omkring med rullator i hemmet, ensam sedan n\u00e4stan alla v\u00e4nner g\u00e5tt bort. Hon tappar h\u00e5ret d\u00e4rf\u00f6r att l\u00e4karna envisas med att proppa henne full med ett Dj\u00e4vulens gift som kallas Waran och som g\u00f6r n\u00e5gra rika p\u00e5 de gamlas skr\u00e4ck. Hon blir, p\u00e5 grund av sin \u00e5lder, behandlad som mindre vetande trots att hon \u00e4r fullkomligt klar i huvudet.<\/p>\n

Fuck it.<\/em><\/strong><\/p>\n

”Jag vill inte bli gammal”,<\/strong> s\u00e4ger Robert medan arga gnistor stiger mot himlen f\u00f6r att falla d\u00f6da n\u00e5gra sekunder senare. ”B\u00e4ttre att leva nu, medan man kan.”<\/p>\n

”Inte jag heller”,<\/strong> s\u00e4ger jag. ”Inte med tanke p\u00e5 prognosen.”<\/p>\n

Innan elden d\u00f6r<\/strong>\u00a0skiljs vi med ett l\u00f6fte om att tr\u00e4ffas snart igen.<\/p>\n

Och<\/strong> att\u00a0leva nu.<\/p>\n

F\u00f6r vem vet<\/strong> hur det blir sen?<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n