{"id":168,"date":"2011-09-06T11:14:04","date_gmt":"2011-09-06T09:14:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=168"},"modified":"2011-09-06T11:14:04","modified_gmt":"2011-09-06T09:14:04","slug":"ett-avgorande-samtal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/ett-avgorande-samtal\/","title":{"rendered":"Ett avg\u00f6rande samtal"},"content":{"rendered":"

Jag t\u00e4nker tillbaka. Livet \u00e4ndrar sig beroende p\u00e5 yttre omst\u00e4ndigheter och p\u00e5 hur man hanterar dem. Jag h\u00e4mtar dagboken fr\u00e5n 2005 och bl\u00e4ddrar fram till h\u00f6sten.<\/p>\n

16 september. En fredag.<\/p>\n

Mina anteckningar s\u00e4ger att jag p\u00e5 f\u00f6rmiddagen jobbar med rutinuppgifter och sedan \u00e4ter lunch p\u00e5 den lokala kvarterskrogen.<\/p>\n

P\u00e5 eftermiddagen f\u00e5r jag ett samtal som\u00a0f\u00f6r\u00e4ndrar mitt liv. Dan Buthler, en digital bekant fr\u00e5n n\u00e4tverket \u201dShortcut\u201d, ringer. Danne s\u00e4ger att han har en fantastisk id\u00e9 till en roman, men att han inte kan skriva. Han har l\u00e4st en del av det jag skrivit och gillar det.<\/p>\n

Nu undrar han om vi\u00a0ska skriva en internationell thriller tillsammans.<\/p>\n

Jag h\u00e4pnar och v\u00e5ndas. Jag f\u00e5r d\u00e5 och d\u00e5 samtal fr\u00e5n\u00a0m\u00e4nniskor som vill ber\u00e4tta om invasioner fr\u00e5n mars och dela med sig av konspirationsteorier.<\/p>\n

\u00c4r detta \u00e4nnu en d\u00e5re? Jag \u00e4r f\u00e4rdig att l\u00e4gga p\u00e5 n\u00e4r han s\u00e4ger:<\/p>\n

\u201dGe mig fem minuter.\u201d<\/p>\n

En halvtimme senare f\u00f6rst\u00e5r jag att hans id\u00e9 \u00e4r en av de b\u00e4sta jag h\u00f6rt p\u00e5 \u00e5ratal. Att l\u00e5ta den f\u00f6rsvinna i intet vore ett grovt tj\u00e4nstefel. Dessutom har jag aldrig arbetat tillsammans med n\u00e5gon annan om ett romanprojekt, och vad har jag att f\u00f6rlora? Enbart tid. Om vi misslyckas, vilket vi kanske g\u00f6r \u2013 f\u00f6r att skriva tillsammans m\u00e5ste
\nvara n\u00e5got av det sv\u00e5raste som finns \u2013 kan vi\u00a0s\u00e4ga hej och g\u00e5 \u00e5t var sitt
\nh\u00e5ll.<\/p>\n

Vi s\u00e4tter ig\u00e5ng. Tr\u00e4ffas inte men pratar i telefon timmar varje dag, och jag skriver, f\u00f6retr\u00e4desvis p\u00e5 n\u00e4tterna.<\/p>\n

Drygt en m\u00e5nad efter Dannes samtal tr\u00e4ffas vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i verkligheten, p\u00e5 lunchkrogen Vasa inne i Stockholm. D\u00e5 har jag redan skrivit \u00f6ver 150 sidor p\u00e5 v\u00e5r debutroman \u201dMord.net”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Det har\u00a0snart g\u00e5tt sex \u00e5r sedan den d\u00e4r dagen. Vi har gett ut sex romaner och nio l\u00e4nder har velat ha v\u00e5ra ber\u00e4ttelser. N\u00e5gra av dem ska dessutom f\u00f6rmodligen filmatiseras.<\/p>\n

Ibland \u00e4r det bra att svara i telefonen. Och lyssna.<\/p>\n