{"id":1754,"date":"2013-08-30T00:59:51","date_gmt":"2013-08-29T22:59:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=1754"},"modified":"2013-08-30T00:59:51","modified_gmt":"2013-08-29T22:59:51","slug":"fuck-you-big-c","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/fuck-you-big-c\/","title":{"rendered":"Fuck you, Big C!"},"content":{"rendered":"

Begravning i dag. <\/strong><\/p>\n

Igen. <\/strong><\/p>\n

\u00c5rets femte.<\/strong> En av de f\u00e5 saker jag aldrig v\u00e4njer mig vid, oavsett hur m\u00e5nga jag n\u00e4rvarar vid.<\/p>\n

Ibland k\u00e4nns D\u00f6den mer r\u00e4ttvis \u00e4n annars.<\/strong> N\u00e5gon, som f\u00e5tt leva ett fantastiskt liv, blir v\u00e4ldigt gammal och somnar sedan i lugn och ro utan vansinniga sm\u00e4rtor och sv\u00e5r \u00e5ngest.<\/p>\n

Men de begravningar<\/strong> jag bevittnat har till st\u00f6rsta delen varit kvitton p\u00e5 or\u00e4ttvisa, s\u00e5 \u00e4ven i dag.<\/p>\n

Desir\u00e9e var en bra m\u00e4nniska.<\/strong> En optimist och humanist, en god v\u00e4n, en bra mamma, en uppskattad g\u00e4st. Efter sig l\u00e4mnar hon en underbar flicka som \u00e4r alldeles f\u00f6r ung f\u00f6r att bli utan mamma.<\/p>\n

Desir\u00e9e k\u00e4mpade<\/strong> beundransv\u00e4rt h\u00e5rt i \u00e5ratal innan The Big C<\/em> slutligen vann.<\/p>\n

Igen.<\/strong><\/p>\n

Och gjorde mig lika vek,<\/strong> svag, tvivlande och f\u00f6rbannad som tidigare.<\/p>\n

Cancern tog min farfar<\/strong> n\u00e4r jag var n\u00e5gon dag gammal, min mormor n\u00e4r jag var ton\u00e5ring, min far n\u00e4r jag var tjugo och min farmor n\u00e4r jag var tjugonio. Den tuggade p\u00e5 min mor n\u00e4r jag var dryga trettio och vid det laget hade den ocks\u00e5 \u00e4tit en av mina chefer, bara trettiotre \u00e5r gammal. Jag s\u00e5g dem alla lida och det \u00e4r n\u00e5got av det j\u00e4vligaste jag sett – de utm\u00e4rglade kropparna, skriken, sm\u00e4rtorna, \u00e5ngesten, b\u00f6nerna. Runt pappas s\u00e4ng fick de s\u00e4tta upp galler f\u00f6r att han inte skulle kasta sig i golvet av sm\u00e4rtor, oavsett hur mycket morfin de pumpade i honom. Stackars, stackars pappa.<\/p>\n

D\u00e4refter d\u00f6dade<\/strong> sjukdomen en av mina b\u00e4sta v\u00e4nner n\u00e4r han just fyllt fyrtio och h\u00e4rom\u00e5ret en annan som just blivit sextioett. Vid det h\u00e4r laget har den ocks\u00e5 tagit alla mina mostrar, min morbror, en kusin och ett par v\u00e4nner till.<\/p>\n

Fuck you, big C!<\/strong><\/p>\n

Jo, jag vet.<\/strong> Rent genetiskt ligger jag inte s\u00e5 bra till. Inte alls, faktiskt. \u00c4nd\u00e5 borde det finnas ett hopp. Borde. I ett samh\u00e4lle som Sverige borde staten st\u00e5 f\u00f6r den stora delen av forskningen om den sjukdom som tar s\u00e5 m\u00e5nga liv.<\/p>\n

Men s\u00e5 \u00e4r det inte.<\/strong> Cancerforskningen \u00e4r beroende av privata bidrag. Statliga pengar f\u00f6rsvinner till en hel del annat som jag inte samtycker till.<\/p>\n

I dag ger vi bidrag till minne av Desir\u00e9e<\/strong>, hoppas och ber att forskningen s\u00e5 sm\u00e5ningom kan g\u00e5 vidare fram\u00e5t. Hitta hemligheten, bek\u00e4mpa, utrota.<\/p>\n

Fuck you, Big C!<\/strong><\/p>\n