{"id":1984,"date":"2014-04-12T20:02:28","date_gmt":"2014-04-12T18:02:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=1984"},"modified":"2014-04-12T20:02:28","modified_gmt":"2014-04-12T18:02:28","slug":"nar-blev-empatin-en-lyxvara","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/nar-blev-empatin-en-lyxvara\/","title":{"rendered":"N\u00e4r blev empatin en lyxvara?"},"content":{"rendered":"<p><strong>Det \u00e4r intressant med texter.<\/strong> Ibland, n\u00e4r jag l\u00e4ser n\u00e5got jag skrivit f\u00f6r flera \u00e5r sedan s\u00e5 suckar jag, undrar vad jag t\u00e4nkte, och raderar el\u00e4ndet.<\/p>\n<p><strong>Ibland<\/strong> visar det sig att texten fortfarande k\u00e4nns aktuell.<\/p>\n<p><strong>D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4r en repris<\/strong> \u00e4nda fr\u00e5n september 2009. Namn och platser \u00e4r annorlunda i dag, men grundproblemen desamma. Texten publicerades p\u00e5 ledarplats i flera svenska dagstidningar.<\/p>\n<h2><strong>N\u00c4R BLEV EMPATIN EN LYXVARA?<\/strong><\/h2>\n<p><strong>Malm\u00f6 f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan:<\/strong> Grov misshandel, hat och hot. Sammandrabbningar och kravaller under falsk flagg, en anledning att sl\u00e5ss, misshandla, f\u00f6rst\u00f6ra. Polisen tycker att det gick \u201dhyfsat\u201d trots att n\u00e5gra bilar brunnit och folk f\u00e5tt stenar i huvudet, slagits blodiga.<\/p>\n<p><strong>V\u00e5ra gr\u00e4nser<\/strong> f\u00f6r vad som \u00e4r \u201dacceptabelt\u201d har sakta f\u00f6rskjutits. N\u00e4r vi sett och l\u00e4st om tillr\u00e4ckligt mycket v\u00e5ld och \u00f6vergrepp, tycks vi n\u00e4rmast tacksamma \u00f6ver att offren ens \u00f6verlevt.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rra m\u00e5ndagen<\/strong> ber\u00e4ttade tidningarna om hur tv\u00e5 ton\u00e5rsflickor f\u00f6rs\u00f6kt ta livet av sig sedan den ena blivit gruppv\u00e5ldtagen. \u00a0I finska Kauhajoki s\u00f6kte 22-\u00e5rige Matti Juhani Saari l\u00f6sningen p\u00e5 att han \u201dhatade den m\u00e4nskliga rasen\u201d genom att d\u00f6da tio av sina klasskamrater och d\u00e4refter sig sj\u00e4lv.<\/p>\n<p><strong>Om m\u00f6rdare ska f\u00e5 helsidor<\/strong> i tidningen b\u00f6r de vara av Saaris kaliber. Ett \u201dvanligt\u201d mord som f\u00f6rr uppm\u00e4rksammandes stort f\u00e5r numera ofta en notis, n\u00e5got vi knappt reagerar \u00f6ver. En snabb rysning och vi \u00f6verg\u00e5r till n\u00f6jessidorna.<\/p>\n<p><strong>Empatin har blivit en s\u00e4llsynt lyxvara<\/strong> som f\u00e5r st\u00e5 tillbaka f\u00f6r en alltmer utbredd egoism och elitism, f\u00f6r f\u00f6rakt och makthunger.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6r en tid sedan<\/strong> pratade jag med en man som arbetat p\u00e5 krogar i B\u00e5stad och Visby. Uppgivet ber\u00e4ttade han om hur champagnen fl\u00f6dar \u00f6ver golven s\u00e5 att skorna blir f\u00f6rst\u00f6rda, om hur v\u00e4ggar m\u00e5ste m\u00e5las om varje kv\u00e4ll f\u00f6r att lyxigt kl\u00e4dda unga m\u00e4n sprutat den \u00e4dla drycken \u00f6ver allt och alla. Om hur killar i 25-\u00e5rs\u00e5ldern haft notor p\u00e5 200\u00a0000 kronor p\u00e5 en kv\u00e4ll (tragiken blir inte mindre av att en del av dem finansierar sina svinerier med Finax-l\u00e5n)! Han skildrade hur dessa m\u00e4n visar sitt f\u00f6rakt mot andra, inte minst mot unga kvinnor. Att det finns en officiell \u201dv\u00e4xelkurs\u201d d\u00e4r den som bjuder p\u00e5 drinkar kr\u00e4ver sex i utbyte, anses i dessa kretsar som sj\u00e4lvklart. Ergo &#8211; den som sprutar mest champagne har st\u00f6rst makt, f\u00e5r flest tjejer.<\/p>\n<p><strong>Empatibrist kan naturligtvis uppst\u00e5 av flera orsaker.<\/strong> I \u00a0en av mina romaner \u00e4r huvudpersonen psykopat. I m\u00e5nga andra fall vi l\u00e4ser om, \u00e4r de bakomliggande f\u00f6rklaringarna helt annorlunda.<\/p>\n<p><em><strong>Danuta Wasserman,<\/strong> <\/em>internationellt erk\u00e4nd forskare, professor i psykiatri och suicidologi och chef f\u00f6r NASP, Sveriges f\u00f6rsta nationella centrum f\u00f6r suicidforskning och prevention, fick i somras ta emot Nordiska Folkh\u00e4lsopriset f\u00f6r sitt arbete med att f\u00f6rhindra den st\u00f6rsta d\u00f6dsorsaken i Sverige \u2013 sj\u00e4lvmord.<\/p>\n<p><strong>Professor Wasserman h\u00e4vdar med emfas och med all r\u00e4tt<\/strong> att pengar inte k\u00f6per lycka, att tillh\u00f6righet i olika gemenskaper \u00e4r en betydligt viktigare faktor samt att den enskilda m\u00e4nniskans kapacitet m\u00e5ste uppskattas och tas tillvara. I klarspr\u00e5k: Livet m\u00e5ste ha en mening. Man kan l\u00e4tt vara olycklig i ett rikt land om man inte m\u00f6ts med respekt och f\u00e5r vara delaktig.<\/p>\n<p><strong>Till exempel i hemmet<\/strong>, som barn.<\/p>\n<p><strong>Alltf\u00f6r ofta l\u00e5ter vi oss stressas<\/strong> av omgivningens och egna krav, ist\u00e4llet f\u00f6r att ta oss tid att fundera \u00f6ver vad som verkligen \u00e4r kvalitet. Var tog tiden f\u00f6r reflektion och filosofiska samtal v\u00e4gen? Viktiga timmar som f\u00f6r m\u00e5nga g\u00e5r \u00e5t till att arbeta ihop nettopengar till datorer, Thailandsresor, stora teveapparater eller nya mobiltelefoner \u2013 allt det d\u00e4r vi <i>m\u00e5ste<\/i> ha. F\u00f6r andra g\u00e5r arbetstiden \u00e5t till att skapa slantar f\u00f6r att \u00f6verleva.<\/p>\n<p><strong>M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar saknar av olika sk\u00e4l tid,<\/strong> ork eller f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4ra sina barn grundl\u00e4ggande principer f\u00f6r m\u00e4nniskov\u00e4rde, respekt och empati. M\u00e5nga barn tvingas ensamma s\u00f6ka \u00e5sikter och tolkningar bland kamrater och p\u00e5 Internet, ett ocensurerat forum d\u00e4r kloka \u00e5sikter blandas med v\u00e5ldsfilmer och sj\u00e4lvmordsf\u00f6rh\u00e4rligande sidor som tipsar om hur man tar sitt liv.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6r en ensam sju\u00e5ring<\/strong> framf\u00f6r en skimrande sk\u00e4rm, \u00e4r det inte l\u00e4tt att v\u00e4lja r\u00e4tt och f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6r ett olyckligt barn som k\u00e4nner ensamhet<\/strong> och utanf\u00f6rskap, blir n\u00e4tet l\u00e4tt en inspirationsk\u00e4lla till fel saker.<\/p>\n<p><strong>Vid datorn<\/strong> \u00e4r det l\u00e4ttare att finna v\u00e5ld och mord, \u00e4n medm\u00e4nsklighet och empati.<\/p>\n<p><strong>De flesta av oss \u00e4r \u00f6verens om<\/strong> att Internet \u00e4r ett fantastiskt medium, arbetsredskap, informations- och n\u00f6jescentrum. Den som trodde att n\u00e4tet var en tillf\u00e4llig fluga hade fel, b\u00e5de vi och v\u00e5ra barn kommer att \u2013 p\u00e5 gott och ont \u2013 vara beroende av Internet varje dag f\u00f6r resten av v\u00e5ra liv.<\/p>\n<p><strong>Men som f\u00f6r\u00e4lder<\/strong> inneb\u00e4r det ocks\u00e5 att ytterligare ett ansvarsomr\u00e5de, en aktivitet, har kommit in i livet. N\u00e5got som varken skolan eller samh\u00e4llet kan ta ansvar f\u00f6r, utan bara vi f\u00f6r\u00e4ldrar. .<\/p>\n<p><strong>Att inspirationen<\/strong> till mycket av empatil\u00f6sheten och det vansinniga v\u00e5ldet sprids via olika media r\u00e5der det knappast n\u00e5got tvivel om.<\/p>\n<p><strong>N\u00e4r blev det accepterat att sparka n\u00e5gon i huvudet med k\u00e4ngor?<\/strong><\/p>\n<p><strong>N\u00e4r blev gruppv\u00e5ldt\u00e4kt en sport?<\/strong><\/p>\n<p><strong>Varf\u00f6r f\u00e5r man po\u00e4ng f\u00f6r att filma och publicera en misshandel ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rhindra den?<\/strong><\/p>\n<p><strong>N\u00e4r blev ett m\u00e4nniskoliv v\u00e4rdel\u00f6st?<\/strong><\/p>\n<p><strong>Att sucka och rycka p\u00e5 axlarna r\u00e4cker inte<\/strong>, om vi ska kunna se oss sj\u00e4lva i spegeln p\u00e5 morgonen. Ytterst handlar det om saker det alltid handlat om, och grundstenar varje fungerande samh\u00e4lle m\u00e5ste f\u00e5 vila p\u00e5:<\/p>\n<p><strong>Respekt.<\/strong><\/p>\n<p><strong>F\u00f6r andra och f\u00f6r dig sj\u00e4lv.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Numera<\/strong> \u00e5terfinns Etik p\u00e5 skolschemat. Alltfler skolor kompletterar med Livskunskap och i dessa \u00e4mnen blir moral och empati naturliga diskussions\u00e4mnen. M\u00f6jligen finner du det m\u00e4rkligt, till och med tragiskt, att man schemal\u00e4gger \u00e4mnen som borde vara sj\u00e4lvklarheter.<\/p>\n<p><strong>Men n\u00e5gonstans<\/strong> p\u00e5 v\u00e5r resa mot framtiden har en del av sj\u00e4lvklarheterna f\u00f6rsvunnit.<\/p>\n<p><strong>Som att man inte f\u00e5r trakassera sina klasskamrater, gruppv\u00e5ldta flickor eller sparka m\u00e4nniskor i huvudet.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Att skolan schemal\u00e4gger<\/strong> \u00e4mnen som tar upp samtida problem och \u00e5tg\u00e4rder mot dem, \u00e4r utm\u00e4rkt.<\/p>\n<p><strong>Men till sist<\/strong> \u00e4r det dig, mig och allas v\u00e5ra barn alltihop handlar om.<\/p>\n<p><strong>Det gemensamma ansvaret<\/strong> vi har, f\u00f6r oss sj\u00e4lva och mot varandra, har inte f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n<p><strong>Inte alls.<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b><i>\u00a0<\/i><\/b><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<div id=\"wp_fb_like_button\" style=\"margin:5px 0;float:none;height:100px;\"><script src=\"http:\/\/connect.facebook.net\/en_US\/all.js#xfbml=1\"><\/script><fb:like href=\"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/nar-blev-empatin-en-lyxvara\/\" send=\"true\" layout=\"standard\" width=\"450\" show_faces=\"true\" font=\"arial\" action=\"like\" colorscheme=\"light\"><\/fb:like><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r intressant med texter. Ibland, n\u00e4r jag l\u00e4ser n\u00e5got jag skrivit f\u00f6r flera \u00e5r sedan s\u00e5 suckar jag, undrar vad jag t\u00e4nkte, och raderar el\u00e4ndet. Ibland visar det sig att texten fortfarande k\u00e4nns aktuell. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4r en repris \u00e4nda &hellip; <a href=\"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/nar-blev-empatin-en-lyxvara\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1984","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1984","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1984"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1984\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1986,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1984\/revisions\/1986"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1984"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1984"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1984"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}