Publicerad f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i februari \u00e5r 2000:<\/p>\n
KVINNA I BL\u00c5TT<\/p>\n
Jag s\u00e5g henne f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen\u00a0f\u00f6r 25 \u00e5r sedan.<\/strong><\/p>\n Ig\u00e5r kv\u00e4ll var det repris. <\/strong><\/p>\n Tiderna f\u00f6r\u00e4ndras men hon finns kvar. <\/strong><\/p>\n Vem \u00e4r hon, var kommer hon ifr\u00e5n?<\/strong><\/p>\n P\u00e5 det glada 70-talet umgicks jag med en hel del ljusskygga individer. Dels som en f\u00f6ljd av mitt arbete som kriminalreporter, dels p\u00e5 grund av ett starkt intresse f\u00f6r annorlunda m\u00e4nniskor som vandrat \u201dThe Road Few Travels\u201d.<\/p>\n P\u00e5 Stockholms krogar \u00e5t, drack och r\u00f6kte de. De viskade, pratade, skr\u00e4vlade och hotade. Skuldsedlar, bongar och buntar med tusenlappar bytte \u00e4gare. De var bilhandlare, travkuskar, svartm\u00e4klare, hotell\u00e4gare, horor, indrivare, guldhandlare och gud vet vad. Alla hade en id\u00e9, de flesta en h\u00e5rd bakgrund. M\u00e5nga var t\u00f6rstiga, f\u00e5 hade t\u00e5lamod med folk som inte h\u00f6ll sig till den inofficiella aff\u00e4rsmoral som r\u00e5dde.<\/p>\n I rikets talarstolar och tv malde landsfadern Olof Palme med n\u00e4san i v\u00e4dret p\u00e5 om att vi levde i ett demokratiskt, okorrumperat land, d\u00e4r m\u00e4nniskor kunde g\u00e5 ifred p\u00e5 gatorna.<\/p>\n Han lj\u00f6g och med stor sannolikhet visste han om det. Sedemera fick han sj\u00e4lv bita i gr\u00e4set som ett makabert exempel p\u00e5 en del av l\u00f6gnen.<\/p>\n P\u00e5 krogen gick det att k\u00f6pa en svart l\u00e4genhet, ett falskt pass, en ny legitimation eller en avskrivning av skatteskulder om man hade r\u00e4tt kontakter och pengar. Och redan d\u00e5 kunde pampar skaffa sig djupt odemokratiska f\u00f6rdelar.<\/p>\n Men Sverige satt hemma framf\u00f6r teven och trodde p\u00e5 det Palme sa. Det mesta var ju lugnt och det mesta var ju bra. \u00c4ven i storst\u00e4derna, f\u00f6r dem som visste vad som g\u00e4llde och vilka territorier som vad vilkas.<\/p>\n En natt blev jag vittne till ett mord i en g\u00e4nguppg\u00f6relse. Vid tretiden fick en pojke fr\u00e5n ett land jag idag inte t\u00f6rs n\u00e4mna, en kniv i magen av en man fr\u00e5n ett annat land jag idag inte t\u00f6rs n\u00e4mna. Gjorde jag det vore jag enligt dagens normer rasist. P\u00e5 70-talet var det bara fakta.<\/p>\n Mordet handlade om territorier. De som kontrollerade guldhandeln f\u00f6rs\u00f6kte utvidga sitt aff\u00e4rsomr\u00e5de till att innefatta knark och prostitution. Men den aff\u00e4rsid\u00e9n var – milt uttryckt – reserverad av m\u00e4n fr\u00e5n ett annat land och man bryter inte aff\u00e4rsgr\u00e4nser ostraffat.<\/p>\n Dagen efter slog ett av de utl\u00e4ndska g\u00e4ngen f\u00f6r s\u00e4kerhets skull s\u00f6nder en av Stockholms st\u00f6rre nattklubbar, f\u00f6r att markera revir. Sedan h\u00f6ll sig guldhandlarna till guldet ett tag och det var lugnt i stan igen.<\/p>\n Vi pratade om det d\u00e4r p\u00e5 krogen p\u00e5 n\u00e4tterna, och det m\u00e5ste ha varit just en av de n\u00e4tterna jag s\u00e5g henne f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n Kvinnan i bl\u00e5tt.<\/p>\n Hon var blonderad, h\u00e5rt sminkad och bar en mycket tunn bl\u00e5 kl\u00e4nning. Hon hade vulg\u00e4rt stora br\u00f6st vars v\u00e5rtor och r\u00f6relser avsl\u00f6jade att hon inte bar bh. Hon r\u00f6kte ivrigt, visste n\u00e4r hon skulle h\u00e5lla k\u00e4ften och le och n\u00e4r hon skulle provocera lagom. Hon var alltid p\u00e5 jakt efter mannen som den kv\u00e4llen kunde vifta med flest tusenlappar. Hon fick honom i nio fall av tio.<\/p>\n Jag satt d\u00e4r, ung och undrande, iakttog henne och undrade vem hon var.<\/p>\n Ig\u00e5r natt, 25 \u00e5r senare, tr\u00e4ffade jag henne p\u00e5 nytt.<\/p>\n Jag satt p\u00e5 krogen och pratade minnen med en del av de d\u00e5varande kriminella element, som numera \u00e4r rimligt hederliga familjef\u00e4der med radhus och bara ett par svarta miljoner undanstoppade, f\u00f6r s\u00e4kerhets skull.<\/p>\n Pl\u00f6tsligt finns hon d\u00e4r vid v\u00e5rt bord.<\/p>\n Kvinnan i bl\u00e5tt. Nu en h\u00e5rd, \u00f6versminkad, kallt ber\u00e4knande f\u00f6re detta, som snabbt vill kamma hem kv\u00e4llens rikaste man. Hon glider mellan borden och m\u00e4nnen med aningen f\u00f6r mycket av br\u00f6sten exponerade i kl\u00e4nningens frikostiga dekolletage. L\u00e5ter sig som alltid villigt bjudas, blir berusad men aldrig lika <\/em>berusad som de. Hon t\u00e4nder cigarretter sensuellt och betraktar kvinnligt beundrande bilhandlarna, travkuskarna, svartspelarna och de presumtiva m\u00f6rdarna.<\/p>\n Idag \u00e4r marknaden i stort sett densamma som f\u00f6r 25 \u00e5r sedan. Det \u00e4r samma sorters m\u00e4n som langar knark, s\u00e4ljer l\u00e4genheter och horor. Det \u00e4r samma typer som best\u00e4ller misshandlar och mord, samma typer som utf\u00f6r jobben.<\/p>\n Och d\u00e4r de dyker upp, dyker hon upp. Kvinnan i bl\u00e5tt.<\/p>\n Nu som d\u00e5, g\u00e5r snacket om vem som m\u00f6rdar och vad det kostar.<\/p>\n N\u00e5gon ber\u00e4ttar att dagspriset f\u00f6r ett mord i Bolivia \u00e4r 1 200 dollar, att man d\u00e4r hellre l\u00f6ser tvister genom betalda mord \u00e4n genom dyrbara r\u00e4tteg\u00e5ngar.<\/p>\n N\u00e5gon anger lika diskret priset f\u00f6r ett snabbt mord i Stockholm.<\/p>\n 10 000 kronor.<\/p>\n F\u00f6r tio tusen – h\u00e4lften i f\u00f6rskott, h\u00e4lften efter\u00e5t – kan du, jag eller n\u00e5gon annan sl\u00e4cka ett m\u00e4nniskoliv utan krav och fr\u00e5gor.<\/p>\n S\u00e5 \u00e4r det fortfarande. I Bolivia och i Sverige.<\/p>\n N\u00e4r jag l\u00e4mnar krogen ser jag kvinnan i bl\u00e5tt, nu h\u00e4ftigt berusad, st\u00e5 vid krogens garderob med tungan i munnen p\u00e5 en av m\u00e4nnen med pengar, och med sin kropp t\u00e4tt tryckt mot hans. De vinglar ut till en taxi.<\/p>\n P\u00e5 v\u00e4gen hem promenerar jag f\u00f6rbi v\u00e5r redaktion. N\u00e5gra portar l\u00e4ngre bort lyser fortfarande stearinljus och facklor \u00f6ver bilderna av den man, som pl\u00f6tsligt fick en kniv i hj\u00e4rtat just d\u00e4r en l\u00f6rdagnatt f\u00f6r bara n\u00e5gra m\u00e5nader sedan.<\/p>\n Kanske var han ett 10 000-kronorsjobb.<\/p>\n Kanske satt hans baneman p\u00e5 samma krog som jag, tog en drink och funderade \u00f6ver n\u00e4sta uppdrag.<\/p>\n Kanske sover kvinnan i bl\u00e5tt med en m\u00f6rdare i natt.<\/p>\n I folkhemmet Sverige.<\/p>\n <\/p>\n