{"id":406,"date":"2011-10-24T09:57:42","date_gmt":"2011-10-24T07:57:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/?p=406"},"modified":"2011-10-24T09:57:42","modified_gmt":"2011-10-24T07:57:42","slug":"guillous-maner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.ohrlund.se\/blogg\/guillous-maner\/","title":{"rendered":"Guillous man\u00e9r"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>En h\u00f6steftermiddag tr\u00e4ffar jag Jan Guillou i hans och hustrun Ann-Marie Skarps bostad p\u00e5 \u00d6stermalm i Stockholm f\u00f6r att prata skrivande.<\/p>\n

N\u00e5gra gemensamma n\u00e4mnare f\u00e5r oss att le. Vi har b\u00e5da skrivit p\u00e5 Bonnierf\u00f6rlagens ljusgula manuspapper, med gamla skrivmaskiner av m\u00e4rket Halda. Vi har jobbat som\u00a0reportrar p\u00e5 FIB-aktuellt och varit v\u00e4nner och kolleger med den legendariske reportern Arne Lemberg, som 1979 sk\u00f6ts ihj\u00e4l av Idi Amins soldater i byn Katosi sedan han och tv\u00e5 kolleger lyckats ta sig \u00f6ver Victoriasj\u00f6n och in i det krigsh\u00e4rjade Uganda.<\/p>\n

Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou har skrivit professionellt i femtio \u00e5r och har fyrtiotre b\u00f6cker bakom sig. Vid 68 \u00e5rs \u00e5lder har han s\u00e5lt n\u00e4rmare elva miljoner b\u00f6cker i Sverige. Han har suttit i f\u00e4ngelse f\u00f6r att ha avsl\u00f6jat en svensk underr\u00e4ttelseorganisation, f\u00e5tt Stora Journalistpriset och f\u00f6rs\u00f6kt infiltrera ryska KGB.<\/p>\n

F\u00e5 f\u00f6rfattare \u00e4r \u00e4rliga nog att s\u00e4ga att f\u00f6rfattande inte \u00e4r n\u00e5got pretenti\u00f6st finlir utan h\u00e5rt arbete. Jan understryker g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att alltf\u00f6r f\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r det och att det finns alldeles f\u00f6r m\u00e5nga (l\u00e4s:d\u00e5liga) f\u00f6rfattare.<\/p>\n

Vi diskuterar hantverket. Disciplinen. Verktygen.<\/p>\n

\u201dJag sitter p\u00e5 v\u00e5rt lantst\u00e4lle i skogen tio och en halv m\u00e5nad om \u00e5ret och jobbar. En av anledningarna \u00e4r att jag d\u00e5 kan slippa alla krav fr\u00e5n journalister.\u201d<\/p>\n

En vanlig arbetsdag vaknar Jan klockan tio och \u00e4ter brunch medan han pl\u00f6jer igenom en rad tidningar. Han svarar p\u00e5 mail och b\u00f6rjar arbeta vid tv\u00e5tiden p\u00e5 eftermiddagen. Klockan sex tr\u00e4nar han en timme, \u00e4ter och ser Rapports\u00e4ndningen p\u00e5 tv. Vid \u00e5tta \u00e5terupptar han skrivandet och arbetar till tolv eller ett p\u00e5 natten.<\/p>\n

Och han skriver fortfarande p\u00e5 maskin.<\/p>\n

\u201dJag har skrivit p\u00e5 maskin i femtio \u00e5r. Den \u00e4r s\u00e5 ink\u00f6rd i mitt nervsystem att jag varken kan eller vill byta ut den.\u201d<\/p>\n

Han h\u00e4vdar ocks\u00e5 att den som arbetar med skrivmaskin planerar sitt skrivande b\u00e4ttre.<\/p>\n

\u201dMed datorn \u00e4r det l\u00e4tt att \u00e4ndra, s\u00e5 man tror att det bara \u00e4r att leka sig fram. Med skrivmaskinen blir det allvar, jag t\u00e4nker efter mycket mer.\u201d<\/p>\n

N\u00e4r Jan b\u00f6rjade p\u00e5 FIB-aktuellt skrev han p\u00e5 en Halda medan de \u00e4ldre reportrarna fortfarande skrev f\u00f6r hand. N\u00e4r uppstickaren p\u00e5pekade att det gick snabbare p\u00e5 maskin log de \u00e4ldre f\u00f6rst\u00e5ende och sa:<\/p>\n

\u201dVi har skrivit f\u00f6r hand med Mont Blanc-pennor hela livet. Pennan \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av v\u00e5ra tankar.\u201d<\/p>\n

\u201dDet \u00e4r likadant f\u00f6r mig\u201d, s\u00e4ger Jan. \u201dDet skulle inte funka att byta fr\u00e5n skrivmaskin till dator.\u201d<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller disciplin anv\u00e4nder sig f\u00f6rfattare av olika tekniker. Jan tillh\u00f6r dem som vill skriva ett visst antal sidor per dag.<\/p>\n

\u201dAntalet varierar efter vilken typ av bok det \u00e4r. N\u00e4r jag skrev Hamiltonb\u00f6ckerna anv\u00e4nde jag ett ganska l\u00e4tt spr\u00e5k och skrev tio sidor om dagen. I Arn-serien var spr\u00e5ket mer artificiellt, jag skrev betydligt l\u00e5ngsammare och det blev kanske fem sidor per dag. I den senaste romanen \u2013 Brobyggarna<\/em> \u2013 skildrar jag delvis tidigt 1900-tal, anv\u00e4nder \u00e5ter ett annat spr\u00e5k och presterar kanske \u00e5tta sidor per dag.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Jan Guillou har m\u00e5nga g\u00e5nger citerats f\u00f6r sina uttalanden om att \u201dinspiration \u00e4r f\u00f6r amat\u00f6rer\u201d.<\/p>\n

\u201dF\u00f6rfattande \u00e4r ett h\u00e5rt arbete, ingen lek. De som talar om inspiration s\u00f6ker en undanflykt. Vad det handlar om \u00e4r att s\u00e4tta sig och f\u00e5 ner skiten p\u00e5 papper.\u201d<\/p>\n

Det sv\u00e5ra, menar Jan, \u00e4r att komma ig\u00e5ng och f\u00e5 upp farten. D\u00e4rf\u00f6r har han utvecklat en egen teknik:<\/p>\n

\u201dN\u00e4r jag skrivit klart f\u00f6r dagen s\u00e5 slutar jag mitt i en mening eller ett ord. N\u00e4r jag sedan ska \u00e5terg\u00e5 till arbetet vet jag precis vilken tankeg\u00e5ng jag var inne i.\u201d<\/p>\n

N\u00e5gra av de envisaste f\u00f6rfattarmyterna handlar om osunt leverne, sprit och droger. \u00c4r Jan en nykter eller en drickande f\u00f6rfattare?<\/p>\n

\u201dVisst dricker jag n\u00e4r jag skriver, men med m\u00e5tta – det \u00e4r ingen st\u00f6rre id\u00e9 att forts\u00e4tta n\u00e4r man inte hittar tangenterna l\u00e4ngre. N\u00e4r jag var ung h\u00e4nde det att jag skrev n\u00e4r jag var riktigt full. \u00c5 andra sidan skrev jag p\u00e5 den tiden s\u00e5 franskt, romantiskt obegripliga texter att det i efterhand var sv\u00e5rt att avg\u00f6ra huruvida de var p\u00e5verkade av mitt alkoholintag eller inte.\u201d<\/p>\n