Det finns fler \u00e4n en dagar d\u00e5 jag undrar hur det st\u00e5r till i v\u00e4rlden.<\/p>\n
Vissa f\u00f6rh\u00e5llanden – som Grekland – orkar jag inte ens diskutera. Det d\u00e4r sk\u00f6ter sig sj\u00e4lvt enligt givna regler om vi bara l\u00e5ter det vara, och \u00e4ven Dimitri f\u00e5r nog vakna upp nu.<\/p>\n
Men resten, d\u00e5?<\/p>\n
Under en paus mellan n\u00e5gra f\u00f6redrag i Katrineholm promenerar jag genom staden och g\u00e5r in i n\u00e5got som av de flesta skulle betraktas som en ”skr\u00e4paff\u00e4r”. Hyllorna \u00e4r \u00f6verfulla av kitchiga prydnadssaker, p\u00e5 v\u00e4ggarna h\u00e4nger digitaltavlor av akvarier\u00a0med inbyggd belysning och p\u00e5 golvet st\u00e5r stora korgar med billig tv\u00e5l och schampoo.<\/p>\n
Leksaksavdelningen. P\u00e5se efter p\u00e5se med kinatillverkade, svargt f\u00e4rgade plastbitar som inte kan tillfredsst\u00e4lla barn med dagens krav i m\u00e5nga sekunder. Saker som ska kastas, skickas till \u00e5tervinning lika snabbt som de packades upp.<\/p>\n
Men billiga. Tio kronor eller femton per p\u00e5se.<\/p>\n
L\u00f6rdag f\u00f6rmiddag. Jag k\u00f6r, som jag gjort sedan ton\u00e5rsflickorna var sm\u00e5, med dem i den amerikanska pickupen till \u00e5tervinningsstationen f\u00f6r att sopsortera. Jag vet att det – i det stora hela – \u00e4r ett spel f\u00f6r gallerierna. Men, vet mina d\u00f6ttrar \u00e4n? I s\u00e5 fall h\u00e5ller de god min.<\/p>\n
Vi springer omkring d\u00e4r och g\u00f6r som det st\u00e5r. Glas i kuben. Metall d\u00e4r. Batterier i burken. Br\u00e4nnbart i\u00a0… v\u00e4nta! Pl\u00f6tsligt st\u00e5r tre soppoliser i skrikgula v\u00e4star vid containern och kontrollerar att folk packar upp sina s\u00e4ckar med br\u00e4nnbart innan de t\u00f6mmer dem. Tankarna g\u00e5r os\u00f6kt till Orwells 1984.<\/p>\n
P\u00e5 v\u00e4g mot glasburken hittar jag en ny container. Ett slags rum i st\u00e5l jag inte sett\u00a0f\u00f6rut. Skylten utanp\u00e5 annonserar att man h\u00e4r kan l\u00e4mna ”anv\u00e4ndbara” saker. L\u00e5ter bra. Jag har alltid haft en inbyggd motvilja mot att sl\u00e4nga n\u00e5got som fungerar.<\/p>\n
Vid en n\u00e4rmare titt visar det sig att burken tillh\u00f6r Myrorna.<\/p>\n
S\u00e5 l\u00e5ngt allt v\u00e4l.<\/p>\n
N\u00e4r jag hittar den upptejpade listan \u00f6ver vad Myrorna inte<\/em> tar emot, blir jag d\u00e4remot fundersam.<\/p>\n ”Inga datorer \u00e4ldre \u00e4n tv\u00e5 \u00e5r. Inga laptops \u00e4ldre \u00e4n fem \u00e5r”.<\/p>\n N\u00e4h\u00e4. S\u00e5 var det med behovet i v\u00e4rlden.<\/p>\n Senare samma dag l\u00e4ser jag i\u00a0kv\u00e4llstidningen hur en kvinna i hj\u00e4lporganisationen stulit sk\u00e4nkta kl\u00e4der och s\u00e5lt dem\u00a0p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r tiotusentals kronor.<\/p>\n Jag fylls av tr\u00f6tthet.<\/p>\n Jag minns ocks\u00e5 n\u00e4r jag f\u00f6r n\u00e5gra\u00a0\u00e5r sedan packade bilen full med kl\u00e4der, skor och andra \u00e4godelar i mycket gott skick och styrde mot den lokala R\u00f6da Kors-mottagningen. V\u00e4l framme m\u00f6ttes jag av en framstr\u00e4ckt handflata och fr\u00e5gan:<\/p>\n ”Har du herrskor i storlek 46 eller st\u00f6rre?”<\/p>\n Nej, det hade jag inte. Blev d\u00e4rmed iv\u00e4gskickad med beskedet att R\u00f6da Korset inte ville ha n\u00e5gonting annat eftersom inte bara de lokala lagren utan \u00e4ven centrallagret, var fullt.<\/p>\n En g\u00e5ng hade jag en naiv dr\u00f6m om att sk\u00e4nkta kl\u00e4der verkligen skickades iv\u00e4g till fattiga\u00a0m\u00e4nniskor som fr\u00f6s i utsatta l\u00e4nder.<\/p>\n I dag vet jag b\u00e4ttre.<\/p>\n Inte nog med att m\u00e4nniskor i hj\u00e4lporganisationer stj\u00e4l. Jag ser att de stora organisationerna h\u00e5ller sig med kanslier och personal. Med generalsekreterare som ska ha 60 000\u00a0– 70 000 i m\u00e5naden plus tj\u00e4nstebil.<\/p>\n Hur m\u00e5nga strumpor, b\u00f6cker och stereoanl\u00e4ggningar\u00a0ska vi sk\u00e4nka innan generaldirekt\u00f6rens l\u00f6n, bil och mobil \u00e4r betalda? Innan vi har betalt hyran f\u00f6r sekretariatet, el- och telefonr\u00e4kningarna samt l\u00f6ner och socialavgifter f\u00f6r de anst\u00e4llda?<\/p>\n Hur stor del av hj\u00e4lpen n\u00e5r verkligen<\/em>\u00a0fram till dem som st\u00e5r med stora magar i Afrika och h\u00e5ller p\u00e5 att d\u00f6? Vem v\u00e4rmer dem i riktigt vinterfrusna l\u00e4nder i \u00f6st?<\/p>\n Jag \u00e4r inte helt s\u00e4ker p\u00e5 att jag vill t\u00e4nka p\u00e5 det d\u00e4r mer. Eller vad jag ska s\u00e4ga till mina d\u00f6ttrar n\u00e4r de fr\u00e5gar om \u00e5tervinning.<\/p>\n Jag har ju trots allt lovat mig sj\u00e4lv att aldrig ljuga f\u00f6r dem.<\/p>\n