Tillåt mig att presentera mig:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag heter Carl Sigvard Estillinis Maccaroon de Paris Öhrlund, kommer från Skåne och har alldeles nyligen flyttat till Stockholm. Jag har blivit erbjuden att gästblogga här och tacksamt accepterat, även om vi hundar till skillnad från er människor sällan bloggar
eller twittrar (Dogbook är dock ok) – vi har ju ett liv.

Om du inte vet vilken ras jag tillhör så förlåter jag din okunnighet – jag är en Chinese Crested eller som det vanligtvis kallas, kinesisk nakenhund (inga rasistskämt nu,
tack).

Jag kommer från en harmonisk och bra familj, hade en schysst morsa, en bra farsa och några tämligen framåt syrror som det nog kommer att gå bra för. Dessutom vill jag blygsamt påpeka att både farmor och farfar var champions.

Trevlig gårdsträff med några i familjen

Jag är sexton veckor gammal och tycker att jag redan har en rejäl livserfarenhet. OK, det är lika bra att vi tar det på en gång: Jag har suttit inne i kortare perioder för mindre förseelser, men bestämt mig för att starta ett nytt liv.

 

 

 

 

Jag har gjort några vändor på Skall-anstalten, men inga allvarligare grejor, bara ett par enklare benbedrägerier – inget våld, alltså.

 

 

 

 

Alltså var det lämpligt att också byta ort. Därför behövde jag inte mycket betänketid när jag erbjöds en ny position i Stockholm. Jag kommer att få en nytändning, nätverka en hel del och ser oanade möjligheter. Men allt är ju en chansning, så även huvudstaden. Skulle skiten åka in i det blå skåpet får jag väl söka nya utvägar.

Och by the way – ni människor tycks ha en förmåga att tro att det är ni som väljer hund. Så är det inte. Det är vi som väljer människor.

Så även denna gång.

Jag uppskattar den personliga servicen på Chic Dog – kvalitet till hund-ra procent!

Det första min nya familj gjorde när jag flyttat in, var att ta med mig till Chic Dog på
Regeringsgatan i Stockholm för att ekipera mig. Det är ju så kallt här att till och med isbjörnarna stannar inne och eftersom jag inte har päls måste jag ju ha varma kläder. Dessutom bor jag ju inte på landet längre så det kändes helt naturligt att klä sig lite mer stadsmässigt.

Funderade på att tigga mig till en exklusiv, italiensk skinndivan, men var sak har sin tid.

Och tro mig – Chic Dog har the works. Dessutom är servicen förnämlig,
jag fick till och med en personal shopper.

Min nye husse är inte riktigt klok. Men han har god smak – jag är ju en riktig man, trots allt.

Efter det var det dags att ta en titt på huvudstaden och – tja, blandade intryck kan man säga. Jag ber att få återkomma i frågan.

Det var rätt mycket att titta på. Och sirener var en helt ny – och mindre angenäm – upplevelse. Kan ni inte chilla lite så att man slipper sånt?

Jag får ofta beröm för att jag är välklädd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Softar med matte i Kungsträdgården. Trevligt.

Vad finns det mer att säga? Jag har svart bälte i att gosa och mina huvudsakliga intressen är snälla människor, mjuka filtar och i viss mån hundgodis. Jag avskyr snö, is, kyla och hårda trottoarer.

Jag har svart bälte i att gosa!

Politiskt sett står jag i mitten. Hundhumanisterna har alltid varit det enda raka för mig. Pudelpartiet (PP) är mest ett gäng opålitliga svansviftare, varken Liberala Labradorer (LL) eller Moderata Mastiffer (MM) har någonsin riktigt vetat vart de vill och i
Schäferdemokraterna (SD) finns det alltför många drag av rasism.

När det gäller religion så har jag naturligtvis anslutit mig till Hunduismen, den enda vägen.

Frågor på det, mina vänner?