Så var det dags igen. I dag fick jag åter ett erbjudande om gratisarbete. Den etablerade författaren tyckte att jag kunde bidra med några stycken till hans nya bok. Gratis, förstås. Det skulle vara ”bra reklam” för mig och ”stärka mitt författarskap”.
De där erbjudandena om gratisarbete kommer ofta. För inte så länge sedan ringde en man som skulle arrangera en bokfestival. Jag bjöds att komma och prata om mitt författarskap. Han räknade med 300 – 500 betalande (250 kronor per skalle) gäster, men dessvärre fanns det ingen ”budget” för de medverkande eftersom det var ”första året”. När jag försiktigt påpekade att det – förutom tid som jag kunde tillbringat med familjen, eller med skrivande – skulle kosta mig ett par hundra kronor i bilpengar att köra fram och tillbaka, kontrade han:
”Jamen, det här är ju bra för dig, det är ju gratis reklam!”
Jag kan inte riktigt räkna hur många gånger jag under de senaste åren blivit erbjuden att få ”gratis reklam” mot att jag skriver för, eller åker land och rike runt och pratar åt, någon som tjänar pengar på kalaset.
Det är ett synnerligen intressant fenomen. Jag ringer runt till vänner som är författare, fotografer och konstnärer och får höra liknande historier om ”erbjudanden”: Kom hit, visa upp dig, underhåll folk. Gratis, medan vi tjänar lite pengar, hehe…!
Låt oss nu för en stund låtsas att vi som arbetar med något kreativt – skrivande, målande, fotografi, musik – istället vore rörmokare, hjärnkirurger, grusbilschaufförer eller elektriker. Kan du tänka dig kommentarerna:
”Men – du kan väl operera min dotters hjärna utan lön – det vore ju bra reklam för dig!”
”Kan du inte fixa vattenläckan här hemma gratis, så ska jag berätta för alla hur bra du är!”
”Men herregud, lite grus, det kan du väl ändå komma och tippa, vi är ju kompisar…”
”Jamen, det är ju bara säkringsskåpet som har brunnit, du har väl såna grejor på jobbet? Jag bjuder på kaffe…”
Skulle inte tro det.
Hantverkaren, den fysiske, vet tack och lov sitt värde och att ta betalt för det. Framkörning, tid, material. Läkaren vet också sitt värde när sjukvården skriker efter folk.
Men konstnären, musikern, skådespelaren eller författaren ska – om inte hon eller han tillhör landets elit – skrapa med foten, hålla kepsen i handen och på egen bekostnad resa runt för att få ”gratis reklam”.
I kalendern står det nu augusti 2013. I verkligheten står det 1800-tal när det gäller villkoren för många av dem som valt att leva på sin kreativitet.
Det värsta är inte när intet ont menande, bara dumma, människor försöker dra nytta av vår situation. Det värsta är när kolleger i samma bransch, men med miniräknare och sluga ögon, förnedrar oss och sig själva genom att be om gratistjänster till inkomstbringande projekt.
Förstå mig rätt. Alla har rätt att tjäna pengar, stora pengar, på arbete eller en bra idé. Jag tycker inte synd om mig själv, inte alls. Om någon ber mig att utan betalning komma till ett sjukhus och läsa för sjuka barn, så åker jag direkt. Jag har gjort mitt bästa för att lämna en liten del till olika välgörenhetsprojekt.
Men när långnäsor i samma bransch kommer för att utnyttja, så säger jag nej.
Det gör dock inte mina nya kolleger. Osäkra tackar de, som jag gjorde förr, ja till att göra precis vad som helst för att få en stunds uppmärksamhet. För att deras musik, tavlor, böcker ska få en större uppmärksamhet.
Och så blir det sällan, efter ett gratisuppträdande. Det vanliga är att någon annan tjänar pengar medan man själv sitter kvar i självförnekelsen.
För rörmokaren, elektrikern och hjärnkirurgen är det något enklare: ”Behöver du mig, så betala min väl tilltagna timpenning. Annars kommer jag inte.”
Det är dags för oss andra att uppbåda så mycket självförtroende att vi också kommer dit.
Jag håller tummarna för dig. Och för mig själv.
Känns som fusk att kommentera på FB utan att kommentera här med 🙂 :
Min fru (konstnär inom skulptur och en del annat) har fått en del sådana förslag.
”Kan du inte vara med på det här kommunalt sponsrade projektet då, bara två veckor!”
”Vilken ersättning utgår?”
”Jamen, gör det som en kul grej bara!”
”OK, hur mycket får du i lön för ditt jobb under de här veckorna? Eller jobbar du gratis för en kul grej också?”
*Tystnad*
Jag borde väl inte förvånas över att det här försiggår inom skrivandet också.
BTW, damen som tyckte 2 veckors gratis arbete var kommunens kulturchef…
BTW, damen som tyckte 2 veckors gratis arbete var en bra idé var kommunens kulturchef…
Redigera-funktion? 🙂
Lars,
Jag hoppas att din fru hade styrkan att be kommunens kulturchef att dra åt helvete. I vilket fall som helst – all lycka till er båda! :o)
Tragik!
Hej! har personen i fråga fått skrivkramp ? Det känns som att du inte behöver skriva åt andra för att få ”reklam”. Jag älskar dina och buthlers böcker!! ser fram emot timmar av lyssning till någon av era böcker. Jag är chaufför och lyssnar gärna på någon spännande bok, och era böcker om Colt och Company är super!
Benny,
Stort tack för dina värmande ord! Jag skriver gärna för dig, alla andra chaufförer och alla andra som vill läsa och lyssna och – tycker att det är värt något! :o)
Det är lika aktuellt för småföretagare i tjänstesektorn. Jag hoppas att det är ok att jag delade din kloka och balanserade text!
Jenny, visst är det helt ok! :o)
NÄR (!) min första roman väl är färdigskriven och utgiven kommer jag säkert att ställa upp på gratisevenemang, (om jag klarar av det, med tanke på mitt stressyndrom) OM jag bedömer att det innebär en – om än aldrig så liten – möjlighet att en eller annan person upptäcker min bok. För mig är varje ny läsare en klenod. För det är ju så roligt att bli läst! 🙂
Om de sedan tycker om den är förstås min förhoppning att det kan leda till ännu fler läsare. Som nybörjare i branschen har väl de flesta av oss inget val, om vi över huvud taget vill få en chans att komma ut bland folk och prata om våra böcker. Det är som bekant inte alla debutromaner som marknadsförs på ett sådant sätt av förlagen att de blir kioskvältare över en natt. Kanske är det precis så som Du skriver – att det inte hjälper särskilt mycket – men jag skulle nog ändå ta risken – eller chansen (?) …
MEN att ens komma på tanken att be en redan väletablerad författare att ställa upp utan ersättning, bara för gratis reklam, (om det är till förmån för något vällovligt ändamål kommer ju saken i ett annat ljus) är en ren förolämpning! Det är ett förminskande av Dig i Din egenskap av rutinerad och framgångsrik författare. Girigt och – faktiskt – kränkande (trots den inflation som har gått i det sistnämnda ordet, dristar jag mig till att använda det om den här situationen). Tala gärna om det för dem nästa gång – i klarspråk!
En liten fråga bara: Vad betyder ”långnäsor” i det här sammanhanget?
Jag har naturligtvis ställt upp på massor av gratisevenemang och gör det fortfarande. Antingen gäller det välgörenhet och då är det en självklarhet, eller också gäller det saker som gagnar bokförsäljningen – signeringar etc.
Men naturligtvis finns det en gräns. Vad jag vänder mig emot är i första hand att människor i rent affärssyfte arrangerar evenemang där de inte ens vill betala de uppträdandes bensinpengar eller tågbiljetter. Eller – som i det här fallet – att en författare vill att en annan ska skriva en del av hans bok gratis.
Med långnäsor menade jag girigbukar som försöker luras… :o)
Jag tillhör de nya författarna som behöver uppmärksamhet. Ändå håller jag med om allt och skulle vara mycket tveksam till gratisjobb. Jag är med i Författarcentrum och de har ju en prislista som man kan hänvisa till. Arbetar som översättare också och även där dumpas marknaden av nya frilansare som behöver meriter.
Åsa: Ni har alldeles säkert rätt i detta, Du och Dag. Jag menade inte att man som debutant BÖR hoppa på dessa gratisjobb, bara att undertecknad nog kommer att få svårt att avstå, om tillfället skulle yppa sig. Man gör troligtvis både sig själv och andra i samma situation en ekonomisk björntjänst genom att ställa upp gratis, men är man bekräftelseknarkare – i skrivarsammanhang – så är man … 😉
Jag tillhör också gruppen författare som behöver en större försäljning än i dag och naturligtvis ställer jag upp på det som krävs för att marknadsföra böckerna i bokhandeln etc. Det är dessutom kul. För övrigt hänvisar jag till mitt svar till Simone ovan…
Min erfarenhet är dessutom tyvärr att ytterst få vill följa Författarförbundets eller Författarcentrums rekommendationer. :-/
Hej Dag!
Visst har jag ställt upp gratis, många många gånger, och det har jag gjort enbart för att få fler läsare och att hjälpa bokhandlare som de sista åren genomgår en kris och värre kommer det att bli. Men att, som du beskriver, få erbjudande av en kollega att skriva gratis, är ju oförskämt! Mycket bra inlägg! Har delat det till min sida på FB.