Årets jobbtips: Tjäna 65 400 kronor i månaden utan att behöva gå till jobbet varje dag – bli riksdagsledamot!

Det är som bekant valår i år. Några ska slängas ut ur riksdagen, andra ska in. Kanske du? Fördelarna är många.

Förstå mig rätt, jag tycker att tanken med att folket ska representeras i riksdagen är utmärkt, även om jag har lite svårt att förstå att det ska behövas 349 stycken.

Men – när jag surfar in på riksdagens hemsida blir jag lite förvånad och lite bekymrad samtidigt.

Att vara folkvald är ett fint och viktigt uppdrag, Lönen är därefter.

Men det finns ingen närvaroplikt! Kan du ge mig exempel på ETT annat jobb där lönen är 65 400 i månaden utan att man behöver gå dit?

Under några månader har jag ägnat mig åt att titta på tv 2:s direktsändningar från riksdagen på förmiddagarna. När jag ser hur många stolar som står tomma blir jag förfärad. Knappt tjugo procent av dem jag ser i bild är fyllda, och jag hoppas för riksdagsledamöternas skull att inte åttio procent av dem har kronisk rabies eller så.

De citat du läser här nedan är saxade direkt från riksdagen.se. Kanske något att tänka på när du går till valurnan i höst:

”Arvodets storlek beslutas av Riksdagens arvodesnämnd som är en myndighet under riksdagen. (I praktiken klubbar de alltså sina egna löner, min anm) Ledamöterna har ett grundarvode på 65 400 kronor i månaden som är skattepliktigt. Talmannens arvode är lika stort som statsministerns, 168 000 kronor i månaden. De vice talmännen får grundarvodet som riksdagsledamot plus ett tillägg som är 30 procent av grundarvodet. Den ledamot som är ordförande i ett utskott har ett tillägg på 20 procent och vice ordföranden ett på 15 procent.”

Om du är riksdagsledamot OCH ordförande i ett utskott, landar alltså lönen på 78 400 kronor i månaden.

Nästa rad utgör den mest anmärkningsvärda:

Det finns inga formella krav på närvaro i riksdagen.”

Det nämns på hemsidan att riksdagsledamöterna är i tjänst dygnet runt, sju dagar i veckan året runt och att de inte har någon “semester”. Men om jag minns rätt stänger riksdagen under de soliga sommarmånaderna och har ingen större brådska med att öppna igen till hösten. Det nämns heller inte med ett ord hur hårt ledamöterna eventuellt jobbar på helger och nätter.

De resor ledamöterna gör i sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamotens bostad på hemorten betraktas som tjänsteställe. Det innebär att ledamotens resor från hemorten till riksdagen i Stockholm räknas som tjänsteresor.

I vilket annat jobb då?

Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn till kostnader, tid eller miljö.

I vilket annat jobb då?

 Det är möjligt för ledamoten att komma tidigare eller stanna kvar längre på en plats i samband med en utrikes tjänsteresa om resekostnaderna kan minskas och om den privata delen av vistelsen står i rimlig proportion till tjänstgöringstiden.

I vilket annat jobb då?

Alla ledamöter har rätt till ett årskort på SJ. Alternativt kan en ledamot få ett så kallat destinationskort på flyg om han eller hon har långa resvägar eller om det finns andra särskilda behov.

Det finns också en möjlighet för ledamöterna att få bidrag för enskilda tjänsteresor utomlands. Bidraget är maximalt 50 000 kronor under en mandatperiod.

I vilket annat jobb då?

En riksdagsledamot som har mer än 50 kilometer från sin privata bostad till Riksdagshuset har rätt till en övernattningsbostad i Riksdagsförvaltningens bostadsbestånd i Stockholm eller rätt till ersättning för en privat övernattningsbostad i Stockholm.I de övernattningsbostäder som Riksdagsförvaltningen tillhandahåller bor ledamöterna avgiftsfritt.”

Jag känner flera människor som pendlar mer än tio mil om dagen och får nöja sig med några futtiga reseavdrag. De här människorna får alltså ett gratis rum eller en gratis lägenhet i Stockholms innerstad – en utopi för de flesta.

”Riksdagsförvaltningen förser ledamöterna med sådan teknisk utrustning som är viktig för riksdagsuppdraget. Ledamöterna erbjuds  tjänsterum med basutrustning,  bärbar dator, mobiltelefon och pekplatta,  skrivare, bildskärm och tangentbord i bostaden. Riksdagen betalar abonnemang och samtalskostnader för ledamöternas mobiltelefon samt ersätter kostnader för mobilt bredband. Ledamöterna betalar privatsamtal själva.”

Tjohoo! Sånt bjuder väl alla arbetsgivare på, eller?

Och så till avgångsvederlagen. Medan du får en spark i häcken på grund av “arbetsbrist” ser det ur så här om du har suttit i riksdagen: 

”För ledamöter som slutar i riksdagen efter sammanlagt sex år eller mer beror garantitidens längd på hur gammal ledamoten är när han eller hon slutar. Till exempel, om riksdagsledamoten vid avgången har haft sitt uppdrag i sammanlagt sex år eller mer och samtidigt har uppnått 50 års ålder, behåller han eller hon inkomstgarantin till 65 års ålder.

Lön i 15 år, alltså!

“Inkomstgarantin baseras på ett garantiunderlag som är beräknat på det arvode och eventuella tilläggsarvoden ledamoten haft vid avgången. Under det första året är inkomstgarantin 80 procent av garantiunderlaget. Från och med det andra året reduceras garantin beroende på antalet år i riksdagen. Som mest uppgår garantin till 66 procent av garantiunderlaget och det efter tolv års tjänstgöring. Från det sjätte året beräknas inkomstgarantin enbart med ledamotsarvodet som underlag.”

Jag ber att få gratulera dem som suttit sex år i riksdagen och beklaga att jag inte gav mig in i politiken på ett tidigt stadium. Vid närmare eftertanke undrar jag dock om jag då hade kunnat se mig själv i spegeln på morgnarna.

Det är val i år. Se till att du röstar fram rätt ledamot för de är, oavsett parti, dyra i drift. ;o)