Jag kan se scenen framför mig:

Expressens redaktion. Nyhetstorka. Evig skräck för att den ledande konkurrenten (som vanligt) kommit på något bättre.

Redaktörer slår sina kloka huvuden ihop. Och kommer inte upp med något bättre än:

SÅ SNÅLAR LÄCKBERG MED SIN FÖRMÖGENHET.

Artikeln kan berätta att Läckbergs företag dragit in 102 miljoner kronor under de senaste fyra åren. Att samma företag för andra året i rad drog in över 30 miljoner. För att ge artikeln alibi redovisar man i smalspalt till höger vad några andra bästsäljande deckarförfattares företag omsätter.

Men naturligtvis nämner man inte namn som PO Enquist, Herman Lindqvist eller – gubevars – några av våra duktigaste kvinnliga författare som inte skriver deckare.

Det vore alltför farligt.

Tänk om kulturredaktionen skulle få nobben nästa gång de vill prata med någon av de fina och viktiga. Det vore inte bra.

Att slå på komersiellt framgångsrika författare – speciellt Läckberg – är praktiskt och bra. Det säljer lösnummer och det är relativt ofarligt. Camilla har sedan länge visat att hon kan förvandla sig till gås när kvällstidningsjournalisterna bär fram spannarna.

Tydligen har det krävt två Expressenreportrar för att få ihop de få rader artikeln består av. Och den lär knappast få några priser för grävande journalistik. Mest det gamla vanliga – floskler ackompanjerade av några passande pratminus.

Till detta sätts en absurd rubrik som får plats på löpsedeln och ettan, sannolikt av en magsur redigerare som är alltför väl medveten om att inte ens den blir en litterär framgång på något sätt.

Det måste vara ett helvete att veta att ens text är en loser redan innan den är tryckt.

Jag tycker att Expressen ska skita i hur mycket Camilla Läckberg tjänar. Du kan tycka vad du vill om hennes historier men faktum kvarstår – tjejen har sålt över 4,5 miljoner böcker enbart i Sverige och tillräckligt många människor har visat att de vill läsa hennes berättelser.

Det är mer än Expressens journalister någonsin får uppleva.

Respekt, alltså.

Jag kan förstå att garvsyran svider hos dem på kulturredaktionerna, som inser att de inte skulle kunna få ihop en bestseller på tio år om de så slog knut på både sina sjalar och sig själva. Tuff skit.

Jag har en stor respekt för författare som skriver något massor av människor vill ha, för musiker som skapar hits, för konstnärer som når ut brett. Kan vi inte bara vinka åt dem, gratulera till ett bra jobb och … nej, det kan vi förstås inte! För vi som kritiserar är fina och viktiga och vet bättre, eller hur? stönar kulturredaktörerna.

Tacksamt bör de kräla för att Camilla Läckberg räddade ännu en dag åt en tidning som inte klarar en nyhetstorka.

Till saken hör att hon är en synnerligen trevlig prick som har lyckats genomföra det var tredje svensk drömmer om – att skriva en bok. Hon har dessutom gått ett par steg längre. Skrivit flera. Och sålt mer än de flesta drömmer om.

Grattis, Camilla!