Pappa, vem ska jag lita på …?

Hej pappa!

Det är ju ett tag sedan sist – du dog den 16 mars 1977 – så jag tänkte bara höra av mig och berätta en del som har hänt och som du skulle bli förvånad över. Och delvis arg.

En hel del är toppen! Vägarna är mycket bättre numera och vi har fått jättesnabba datorer som hjälper oss med allt möjligt. Läkarna kan bota sjukdomar som inte gick att fixa förr och man kan resa relativt billigt över hela världen utan problem. Även de billigaste bilarna är välutrustade och vi har fått mat från massor av spännande länder. Folk har minst fem veckors semester och jag känner faktiskt inte en enda som behöver gå hungrig eller i trasiga kläder. Fast det är klart – Aftonbladet kostar inte längre fyrtiofem öre utan över en tia!

Jag vet att jag lovade dig att stå för mina åsikter och att vara ärlig. Men det där sista är lite svårt, för den som är ärlig blir numera ofta lurad eftersom varken myndigheter eller företag tycks ha någon form av det samvete du stod för. Ett exempel: Där jag bor ska man sortera sina sopor och det är väl bra. För i ärlighetens namn var det väl inte så lyckat att du och dina kompisar slängde tomma DDT-burkar på den där tippen där sorkar stora som ubåtar fick husera? Men det är inte mycket bättre nu. Nyligen bytte min kommun sophämtningsbolag sedan det visade sig att det gamla fuskat. Trots att folk varit duktiga och sorterat sina matrester separat, hade bolaget bara dumpat all skit i samma hög när de kom till tippen, så nu har kommunen stämt företaget på miljoner och alla de som var duktiga och sorterade i år efter år, står där med lång näsa.

Det var det där med ärligheten. Vem ska jag lita på, pappa?

Numera ska man handla ekologiskt odlade varor. Mycket av det som kommer från utlandet är KRAV- och rättvisemärkt och på en del saker står det ”Fair Trade”. Idén är bra – det handlar om att de som odlar, skördar och tillverkar produkter i andra länder ska få leva under rimliga förhållanden och få vettigt betalt. Men så blir det inte alltid. Det syns på prislappen men gång efter gång avslöjas det att de som påstår sig tillverka och sälja mat och andra varor på rätt sätt, har fuskat och sprungit med pengarna.

Vem ska jag lita på, pappa? 

För övrigt kan jag berätta att Televerket är borta, att Posten inte har några kontor längre och att de banker som fortfarande har kontor helst inte vill att man ska komma in där. Några av dem vägrar att befatta sig med kontanter och de få som fortfarande gör det vill ofta ha betalt för att ta emot pengar. Jodå, så är det. Många banker finns dessutom inte för blotta ögat utan vistas i något som heter cyberspace – ja, du vet, rymden. En del av dem kan man bara ringa till eller använda något som heter internet för att kommunicera med. Många av dem sitter i andra länder och man får aldrig träffa dem personligen. Så – vem ska jag lita på, pappa?

Häromdagen körde jag in på en bensinmack (nej, varken Gulf, Esso, BP, Koppartrans eller Nynäs finns längre) för att köpa torkarblad till min bil. Det hade de inte. Inte skruvmejslar heller, eller oljefilter och tändstift. Däremot har de byggt om halva macken så att man nu kan sitta ner och äta mat eller fika och ta en bulle. Och de sålde nybakat bröd som de själva bakat på bensinmacken. Det kanske också kan vara kul att veta att de flesta livsmedelsaffärer numera är stora som en fotbollsplan och har öppet alla dagar från sju på morgonen till elva på kvällen. Varför det ska vara nödvändigt? Ja, det har jag inget riktigt bra svar på.

Man går inte längre i skolan på lördagar och många går inte i skolan alls. Betygen är borttagna och många skolor har förvandlats till privata företag som försöker tjäna pengar på att lära barnen något. Likadant är det i sjukvården, privata företag driver vårdcentraler och sjukhus och Florence Nightinggale har ersatts av Doktor Mammon både här och där. På vissa ställen får förvirrade åldringar sitta i nerkissade blöjor tills dessa har uppnått en viss vikt. För ett tag sedan åkte mamma in på sjukhus och bara efter ett dygn flyttades hon till ett billigare sjukhus där sjuka människor låg och skrek på hjälp i korrdiorerna, så jag tog hem henne istället.

Flygvapnet som du ägnade ditt liv åt, är demonterat. Av de 21 stolta flottiljerna som skulle försvara landet återstår mindre än en handfull. Det står uppgraderade 37:or (du minns väl den nya vackra Viggen som du aldrig hann flyga?) och ett nytt åbäke som heter 39 i långa rader i hangarerna, men det finns knappt några flygförare som kan få upp dem i luften. Försvaret ska numera ägna sig åt att åka till andra länder där det är krig, tycker man.

Du lärde mig vad politik var. Att Högerpartiet stod där och Vänsterpartiet Kommunisterna där. Jag förstod och visste vad Folkpartiet och Centern var för något, för de stod för sina olika åsikter. I dag har alla samlats i en obegriplig mittfåra. De där partiledarna som tycktes någorlunda ärliga på din tid – Yngve Holmberg, Tage Erlander, Gunnar Helén, Gunnar Hedlund, C-H Hermansson och dem – är förstås borta. Palme, som du aldrig tyckte var ärlig, blev så småningom skjuten i ryggen och än efter snart 30 år har man inte lyckats hitta hans mördare utan försökte i desperation lägga skulden på en gammal knarkare från en förort.

I dag har Högerpartiet – fast de heter Moderaterna nu – en stark ställning för att de lyckades med något du hade tyckt illa om. När Socialdemokraterna vände sig om i några sekunder var Moderaterna där och snodde deras politik! Moderaterna började kalla sig för det nya arbetarpartiet och konstigt nog kom de undan med det och vann ett par val. Just nu går jag och undrar vad som ska hända före nästa val – om Folkpartiet ska sno vänsterns politik eller tvärtom. För någon heder tycks inte finnas kvar. Häromdagen pratade jag med en ung präst och hon (jo, numera finns det båda unga och kvinnliga präster vilket är jättebra) uttryckte sin oro för att hon inte förstår vad de olika partierna står för. Det gör inte jag heller, mer än att jag förstår att deras främsta ambition inte är att arbeta för ett bättre samhälle, utan att bli omvalda.

Ja, det var lite om vad som händer i dag, så du kanske förstår att jag är förvirrad. Jag glömde förresten säga att Bilprovningen inte heller finns längre. Moderaterna lånade ut pengar till ett skattesmitarbolag på Cypern som ville köpa Bilprovningen och betala företaget med vinstpengar på fem års sikt. Moderaterna tycker nämligen att man ska sälja ut allt som folk har jobbat ihop till och gärna till underpris. Det är inte bra, och till och med mamma som ju är gammal högerpartist, tror inte på dem längre.

Så vem ska jag lita på, pappa? Det känns ensamt utan dig. 

Glömde jag säga att det är jättemånga människor som går omkring och mår dåligt? De är så stressade och karriärupptagna att de lämnar bort sina egna barn till kollektiv förvaring, lämnar bort hunden till någon som tar hand om den och beställer hem kassar med färdigpackad mat för att de inte orkar, hinner eller vill bry sig om vad de ska äta. Allt det där kostar en månadslön och så blir de ännu mer stressade och mår ännu sämre.

Jag vet. Det låter konstigt. Men precis så är det.

Kanske lika bra att du är där du är, pappsen.

Vi hörs!

 

8 svar på ”Pappa, vem ska jag lita på …?

  1. Ja, var det verkligen bättre förr? Både ja och nej – rent tekniskt har vi det mycket bättre men vi värderar kroppen och livet lika lite. Som en slit-och-släng-vara ungefär. Tyvärr. Där har vi massor kvar att göra.

    Nu skulle det vara intressant att läsa ett inlägg där ditt barn i framtiden skriver ett brev till dig. Så sätt dig och kika lite i spåkulan så får vi se hur samhället ser ut innan decenniumskiftet.

    • Kul att du säger det. I slutet på 70-talet skrev jag en framtidsvision i vilken människor inte bara kunde ha sina telefoner i fickan utan också kunde styra funktioner i sitt hem med de där ”mobilerna”. Så – man kan ju undra vad framtiden kommer att bjuda… ;o)

  2. Bra skrivet.
    Och på många sätt var det bättre förr. Klart att det är fantstiskt mycket bättre på vissa plan idag, men frågan är om det uppväger allt det som blivit så mycket sämre…?

  3. Intressant och läsvärd sammanfattning av några års förfall – jag säger som du, vem ska jag lita på, pappa? Det blir svårt att bestämma sig nästa val – just i dagarna vacklar alltihop tycker jag. Gör som Mattias ovan säger, kika i kristallkulan och skriv om vad framtiden kommer att ge oss…

    • Margareta, mitt problem är att kristallkulan är tom och att pappa inte viskar. Så – vart ska vi gå, vem ska vi lita på, vad ska vi tro på? Kanske bäst med det gamla hederliga – följ ditt hjärtas röst!

  4. Ja, det är märkligt att ”värdet” förändrats så snabbt och drastiskt. Att allt och alla som vi litade på förr är utskickade i periferin – som på en välsopad curlingbana som går lite hur som helst – men inte f*n vet man om de hamnar i boet eller om det ens var menat att de skulle hamna i den tryggheten. ”Allt kan säljas med mördande reklam” – eller hur var det? Den som myntade uttrycket hade väl ingen aning om att uppfyllelsen skulle bli till det vi ser ut i vårt samhälle … nu för ti´n.

    • Så sant. Jag tror att det viktigaste är att vi tar oss tid att träffas, vara människor, dela våra tankar, diskutera med varandra…

Kommentarer är stängda.