Efter alla repetitioner och möten på torsdagen bjöd Gävle Kommun på en hejdundrande välkomstfest i de gamla gasklockorna, och alla som på något sätt är inblandade i Melodifestivalen var bjudna.
Förutom en fantastisk buffé (jag har aldrig ätit rökt bäver förr!) bjöds det också på sång-, musik- och dansuppträdanden på scenen och naturligtvis minglades det till långt in på natten.
När fredagen väl kom var det en och annan som inte satt vid borden när jag kom ner till frukost vid niotiden – en stor trötthet tycktes vila över hela hotellet.
Vi i Team Bengtzing åkte med den stora glada Mello-bussen ut till arenan för att se dagens repetitioner, nu med scenkläder:
Linda och gänget på scenen jobbar så att svetten lackar och för varje repetition sitter numret en aning säkrare.
Efteråt var det åter genomgång i viewing room för att diskutera vad som kunde förbättras ännu mer.
Busstur tillbaka till hotellet för snabbt ombyte. Nu ska vi tillbaka till arenan för att se genrep inför publik, och det blir pirrigt att sitta i Green Room och titta. Nu är det på allvar!
Jag brukar inte titta på ”Mello”, men jag ska göra ett undantag för att se vad du har åstadkommit. Hoppas det går bra!
Sicket spektakel. Gääsp…