I förmiddags upprördes delar av Sverige – eller rättare sagt den del av landet som anser sig vara viktigast, nämligen Stockholm – av ett reklambudskap. På den så viktiga Sturegallerian, där viktiga Stockholmare förväntas handla, hade någon satt upp en reklamskylt med ett par lila spetstrosor och texten Please him inför Fars Dag.
Ett jätteproblem i Mellanmjölkslandet
En man tog en bild av detta och lade upp på Instagram och folkstormen var med all förmodad rätt igång. Ty vad – svält, mord, självmord eller övergrepp – kunde vara viktigare än att detta budskap leder till kränkning och sned könsrollsfördelning?
Ska jag berätta en hemlis? Det finns, riktigt grovt räknat, två sorters män och kvinnor. Den ena sorten kommer varken att låta de lila spetstrosorna eller något förnedrande tv-program påverka sin syn på män eller kvinnor. Den andra sorten är synnerligen lättpåverkade och deras kvinno- och manssyn kan ni påverka på ett enda definitivt sätt – med en kula i pannan på dem.
Jag funderade på det där en hel del under dagen och blev faktiskt inte klok på någonting. Tänkte på all ful, vilseledande, lögnaktig skitreklam som får passera på tv varje kväll för att den ligger mitt i förnedrande, kränkande, fördummande program och såpor som varken tv-stirrande kvinnor eller män upprörs över för att programmen är så bra!
Grattis då.
Så, i kväll: Föredrag i Stinsvillan i Sollentuna, hos Författarsällskapet Stockholm Nord. Uppsalaadvokaten och författaren Leif Ericksson berättar starkt rörd om hur han varit målsägandebiträde åt Fadime Sahindal, en ung, klok, stark flicka som mördades av sin far för att hon råkade bli kär i den som släkten tyckte var fel kille – Patrik.
Leif Ericksson försvarade Fadime mot dumheten som ledde till hennes död och blir än i dag, 14 år senare, rörd till tårar när han pratar om flickan.
Jag har skrivit om det där förr. Jag blir rasande så fort någon försöker använda ordet heders- i samband med de smutsiga mord där fäder och bröder mördar döttrar och systrar för att dessa män anser sig ha tolkningsföreträde och moral som ska anses stå över svensk lag och allt annat.
Mord är mord. Att mörda sin dotter eller syster på grund av hennes kärlek – eller något annat – är möjligen smutsigare, fegare och lägre än något annat. Men det har förbanne mig inget med heder att göra, så ut med det ordet ur begreppssamlingen illa kvickt!
Morden på Fadime, Pela och alla de andra flickorna – var viktiga när de skedde, men tydligen inte just nu. Trafficking, narkotikaförsäljning till barn, nätpedofiler som klarar sig med löjligt låga straff, tycks också hamna i skuggan.
Ty dagens nyhet är att ett par lila spetstrosor med tillhörande budskap hotar vår framtid. Gud bevare för det, då.
Jag är fortsatt fascinerad över att de riktiga problemen är viktiga bara ibland. Bara vissa dagar. Därefter kommer alltid ett par lila trosor i en eller annan form, som kan dra debatten åt ett håll där alla orkar vara med. Lagom mycket, alltså.
Men bara för en stund.
Jag ser med nyfikenhet fram emot vilket som är morgondagens problem. Inte lär det vara lila spetstrosor. Den katastrofen är glömd då.
För advokat Leif Ericksson är det värre. Snart 14 år efter den dag då den modiga flickan – som varenda vettig människa borde hedra oavbrutet – fick skallen sönderskjuten av sin far, kan han inte glömma kontakten, vänskapen med och de skrämda orden från Fadime Sahindal. Ni vet – flickan som inte tilläts älska sin Patrik.
Värt en tanke, eller – fick de där lila trosorna er att glömma henne?
Kan du utveckla det här: ”Den andra sorten är synnerligen lättpåverkade och deras kvinno- och manssyn kan ni påverka på ett enda definitivt sätt – med en kula i pannan på dem.”
Ja. De kommer aldrig att ändra inställning. Och – bag-in-box och bonde söker fru är viktigare för dem.
Och en kula i pannan ska dessa kvinnor alltså ha? Precis som Fadime fick?
Länge sedan jag läste något så smaklöst.
Kvinnor? Tja, jag vet inte riktigt hur du fick till den svängen? Men jag lär mig tydligen aldrig att man inte får använda sig av ironi i Sverige. :o)
Hur tänkte du när du i en artikel om Fathime som sköts till döds kom på ideen att du skulle före språka att en del kvinnor och män borde på verkas genom en kula i pannan?
Ibland blir det fel. Ibland blir det jätte fel.
Blir berörd till tårar av vad du skriver. Så vidriga människor det finns! Jag möter en hel del av dem i mitt jobb och håller fullständigt med dig i din frågeställning om vilka problem är viktiga.
Tack. Låt oss hålla de minnena levande i kampen för ett bättre samhälle.
Att uppröras av dessa vackra och feminina små tingestar är ju beklämmande löjligt, nej jag lägger hellre energin på att tänka på Fadime med en stor tyngd och förfäran i hjärtat. I övrigt i åkläder jag mig både, lila, röda och, alls sköns färgade små spetsar för att roa min make och för att själv må bra.
Tove, jag behöver väl knappast påpeka hur mycket jag håller med dig. Men jag är rädd för att du kommer att få en del verbalt stryk för att du tar dig den där rätten att klä dig som du vill för att roa din make och för att själv må bra. ;o)
Jag ger ingen verbalt stryk för att hen klär sig så som hen vill, jag ger verbalt stryk när jag anser att någon tar sig rätten att tala om för mig hur jag bör bete mig, klä mig och känna.
När jag säger hen menar jag inte Tove utan människor i allmänhet.
Nu svarade jag ju helt fel. Trodde att jag läste Toves inlägg och svarade henne. Ber omgående er båda om ursäkt för mitt slarv.
Good!
Jag är en av de som reagerade på reklamen och då bor jag inte ens i Stockholm. Det jag i första hand reagerade på var för att fars dag är en dag då barn ska fira sin far och då blir reklamen väldigt sjuk och snedvriden framförallt med tanke på all pedofilproblematik som varit på tapeten den sista tiden. I andra hand, men fortfarande en ganska stor hand, har vi den förlegade kvinnosynen. Trots att jag reagerade på det så vill jag inte påstå att jag INTE tycker att hela problematiken med Pela och alla andra ohederliga våldsbrott som utförs under betäckning av hedersbrott trots att det inte finns någon heder i det och det klingar fel. Problemet med din retorik i det här inlägget är något som jag finner fruktansvärt frånstötande och det är att du klappar på huvudet och förminskar folks känslor på ett mycket nedvärderande sätt. Det är som att säga till barnen som ”bara” fick stryk varje dag utom på sin födelsedag att det blev i alla all inte misshandlade till döds, eller som en kommentar jag fått från en man när jag talade om diskriminering och problem jag upplevt i Sverige på grund av mitt kön – att jag inte hade rätt att klaga för det fanns kvinnor i Afrika som hade det värre. Är det samma typ av retorik du använder dig av i din egen uppfostran. Det ena barnet klagar för att du behandlar det värre än det andra, är orättvis, och hävdar att du i alla fall inte slår hen?
Jag brukar tycka om dina inlägg och följa dem men nu gjorde du mig rent förbannad och dessutom fick du mig att inte ens orka läsa hela inlägget. Jag tror inte det var det du ville med din retorik men det var faktiskt precis det du lyckades med. På grund av att du kränkte och sårade mig i det första du skrev sket jag fullständigt i vad du hade att säga i resten av inlägget hur bra och smart det än kunnat vara.
Att ställa två problem mot varandra och på grund av att det ena är värre än det andra, påstå att det andra inte är värt att ta upp, är ett maktmedel som du är större än att använda dig av Dag.
Dessutom är ju grundproblematiken i de båda fallen densamma: Att kvinnor/barn ska finnas till för mannens höga nöje. Så där faller argumentet om att det bara handlar om lila spetstrosor.
Bra tillägg.
Tack.
Jag tror att grundproblematiken när det gällde Fadime var ett snäpp mer komplicerad än så, om jag får uttrycka mig milt.
Ja det är klart att det var mer komplicerat eftersom det var fler delar som påverkade men kvinnosynen är en stor del. Den ser ut på olika sätt beroende på var i världen vi befinner oss, i vissa delar ska den täckas och i vissa delar ska den visas men i båda läger är den sexualiserad och ägs inte av kroppens egen innehavare. I vissa delar ägs den av fadern och sedan maken och får bara visas för dem och i andra delar ägs den av alla där varje människa har rätt att tala om hur den bör se ut och vad man bör klä den i. Den skall användas till att tillfredsställa andra men aldrig innehavaren själv. Jag vet inte om du sett bilden av en kvinna i slöja och heltäckande som möter en slimmad kvinna i bikini och båda tänker samma tanke – stackars kvinna som inte har något eget val. (kommer inte ihåg exakta orden men meningen är ungefär så).
Vad vill du att jag ska säga? Kränktast vinner. Om jag skulle bli kränkt av allt jag kan tolka som mansförnedrande, skulle jag ha knaprat antidepressiva för länge sedan. Tur att vi har rätt och möjlighet att tänka och tycka olika.
PS: Jag läste hela ditt inlägg.
Nej, det är det jag säger att det INTE borde vara men det jag läser in i din text. Du säger ju att man inte har rätt att tycka och tänka om en reklamannons när andra har det så mycket värre. Jag sa att det INTE är så. Alltså borde väl frågan vara mer riktad mot dig, är det så att kränkast är den enda som vi får bry oss om?
Jag säger inte alls att du eller någon annan inte får tycka. Vare sig om en reklamannons eller något annat. Det stora problemet i det här landet är precis tvärtom, att människor i allmänhet tycker alldeles för lite. Genom att hålla käft om obehagligheter och klia varandra på ryggen kommer vi inte framåt. Debatt behövs, mycket och ofta. Var och en kämpar för det hon eller han tycker är viktigt. Jag har gett uttryck för en åsikt, vilket jag förhoppningsvis fortfarande har rätt att göra. Däremot hade jag hoppats att den här typen av frågor skulle debatteras i betydligt vidare cirklar än i Facebookgruppen och så…
Vad ska man säga? Att svenskarna är världens mest lättkränkta folk? Kanske är det ett tecken på välstånd – de har det för bra helt enkelt – eller så blundar de bara för de verkliga problemen. Reagerade också på kommentarerna på det där och vet inte om jag ska skratta eller gråta. Herregud! Själv skulle jag nog inte ens ha reflekterat över den där annonsen om jag promenerade förbi den. Har intressantare saker att tänka på.
Vi kan väl konstatera att någon överbetalt reklambyråguru har gjort årets kullerbytta och tänkt fel åtta gånger i rad. Att varken hon/han eller uppdragsgivaren lyckats reagera över idiotin är naturligtvis tragik. Men där slutar det för mig och för övrigt håller jag med dig. Det känns som om det finns aningen värre saker att bekymra sig om… :o)
”Det känns som om det finns aningen värre saker att bekymra sig om… )”
Mmm, låt mig ruva på det citatet till ditt nästa inlägg om hur du, igen, blivit kränkt av Telia…
Ruva på du! :o)
Och – den dag du inte gömmer dig bakom nätets anonymitet, kan vi diskutera – på allvar.
Tips på läsning för alla som gödslar med ordet kränkning:
Dr David Eberhardt: Ingen tar skit i de lättkränktas land.
Mycket bra läsning.
Jo. Kränktast är vi allihopa. :o)
Håller med, allt kan inte vara viktigt i livet. Tyvärr läggs prioriteringen åt sidan då bestörta genushypokondrikers PK-uttalanden får för stort medialt utrymme. Jag gäspar jag.
Ja, prioritering tycks minsann inte vara någon lätt fråga….