Senast var det i Holland, närmare bestämt i Delft utanför Haag. Bokhandeln var liten men skyltningen lockande. Jag gick in och nosade runt, förstod inte vad titlarna betydde, än mindre kunde jag ta till mig de holländska meningarna på sidorna.
Men ändå. Det är en speciell känsla att komma in i en bokhandel och oavsett vilket land jag kommer till missar jag inte chansen.
Så fort jag kommer till mitt andra hem i Florida skyndar jag mig till en av de lokala bokhandlarna – Barnes & Noble i Ft. Myers.
Den är inte på något sätt gigantisk, kanske två gånger så stor som en genomsnittlig svensk bokhandel, men den har en mysfaktor som är svår att sätta fingret på. Kanske har det med ljuset att göra, med hyllornas placering. Kanske beror det delvis på att heltäckningsmattorna dämpar alla ljud så att lokalen fylls av ett lugn.
Delvis beror det på sortimentet. Här finns inte bara böcker i alla ämnen och format, här finns också skrivredskap, skinnbundna anteckningsblock, läslampor, utvalda kaffesorter, kort med tänkvärda texter, kartor, pedagogiska leksaker, presenter, choklad, en tidskriftsavdelning med hundratals titlar, läshörnor, en stor film- och musikavdelning och inte minst ett läckert kafé med smörgåsar, bakverk och alla sorters te och kaffe.
Vi pratar alltså om att stanna i timmar och – njuta.
Jag blir aldrig trött på att vandra bland hyllorna. Tanken på hur många människors tankar, drömmar, idéer, fantasier, glädje, ilska, kärlek, avsky och besvikelse som gömmer sig innanför böckernas pärmar är svindlande. Bara att titta på omslagen, designen, titlarna är ett äventyr i sig.
Att bläddra och småläsa här och där är ett annat äventyr. Att avstå från att köpa för mycket är i stort sett omöjligt. Hur mycket jag än lovar mig själv att inte köpa fler böcker, så slutar det ändå med att jag går ut med en tung kasse vars innehåll kommer att göra traven på nattygsbordet högre.
Lyxproblem.
Som författare bör man läsa mycket, minst ett par timmar om dagen säger förståsigpåarna. Där brister jag. Jag ägnar för mycket tid åt att skriva och alldeles för lite åt att läsa. Jag lovar (igen) att det ska bli ändring på det.
Jag undviker att läsa svenska böcker och vägrar läsa nordiska deckare (med ett enda undantag – den duktige islänningen Arnaldur Indriðason). Kanske borde det vara tvärtom, att jag skulle hålla mig á jour med vad som skrivs. Men jag vill inte bli påverkad av mina nordiska kollegers stilar. Därför kändes det hedrande men också mycket märkligt när min senaste bok – Där inga ögon ser – jämfördes med den duktige Jussi Adler Olsens böcker. Jag har nämligen aldrig läst något av honom.
Sommarens läsning kommer att bestå av en fantastisk liten fransk berättelse och en fantastisk liten spansk berättelse. Men jag misstänker att en och annan hårdkokt amerikansk pocket kommer att smyga sig in också.
Vad läser du i sommar? Berätta gärna i kommentarsfältet! :o)






































































































